Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1923 - Exsul: Finländsk Politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINLÄNDSK POLITIK 9
lertid självt, att meningsutbytet ännu står på ett förberedande
stadium — och detta gäller särskilt om de inlägg som ha gjorts på
svenskt håll. Det stora spörsmål som här föreligger, innesluter en
mängd enskilda problem. Det låter sig inte göra att vidröra dem
alla i en enda tidskriftsuppsats. Några av dem ha redan förts på
tal i det föregående. De frågor det framförallt skulle gälla att ta
upp till besvarande i fortsättningen av denna uppsats, är:
Hurudan är det nya finländska rikets ställning till Ryssland och till
Sverige? Har det tillräcklig inre styrka för att kunna hävda sin
självständighet?
Man överdriver näppeligen om man påstår att Ryssland och allt
vad ryskt heter är föremål för avsky och hat i våra dagars Finland.
Men om man, som ej så sällan sker, vill förläna detta rysshat djupare
historiska rötter och med anknytning till minnen från svenska tiden
framställer Ryssland som "den gamle arvfienden", då tar man miste.
Hatet till Ryssland har vuxit fram ur ofärd-sårens bittra lidanden,
och det har satt sin outplånliga stämpel på det släktled som nu lever.
Men för det släktled som växte upp under Alexander II :s
landsfaderliga regering, var detta hat någonting nästan alldeles okänt.
Nikolaj II :s regeringstid kan väl med fog kallas det mörkaste
skedet i Finlands hävder. Under det Bobrikovska knutväldets
dagar greps mången finsk fosterlandsvän av förtvivlan vid tanken på
hur landets framtid skulle gestalta sig under det ryska oket. Men
vem kunde vid det laget ens tänka sig möjligheten av att Finland
någon gång skulle bli i stånd att lösslita sig ur föreningen med
tsarriket? Ännu under världskrigets första skede, när några
ungdomligt hoppfulla patrioter grundade den så kallade jägarrörelsen, som
hade till slutmål att med Tysklands bistånd skapa ett fritt Finland,
skakade de flesta av de äldre på huvudet och gjorde gällande att ett
slikt företag var en ren dårskap. Och kanhända hade dessa
klentrogne ej så alldeles orätt. Ty ingen kunde väl då förutse det
sammanträffande av märkliga världshändelser, som inom kort skulle
möjliggöra de djärva frihetsdrömmarnas förverkligande.
Det faktiskt existerande förfelar sällan att öva ett visst tvång på
tanken; en åskådlig verklighet ha vi ofta svårt att betrakta som
något blott tillfälligt och övergående. När vi nu se ett
självständigt Finland inför våra ögon, finna vi det naturligt att det också
skall äga bestånd genom tiderna, och vi glömma lätt att fråga oss i
vad mån dess tillvaro har sin grund i ett tillfälligt tidsläge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
