Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1923 - Karleby, Nils: Arbetarprotektionism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ABBETAEPROTEKTlONISM
73
Och att nu termen arbetarprotektionism dyker upp, blott emedan
i den allmänna utlänningskontrollen ett svagt beaktande även av
arbetarnas existens skett, det beror, kort sagt, därpå, att trots den
pågående raseringen av dessa urgamla föreställningar under
demokratiens segertåg och arbetarnas uppstigning till medborgare
borgerliga skribenter tanklöst fortsätta i den gamla, människoovärdiga
trallen.
Denna fråga har ingenting att skaffa med det spörsmålet, efter
vilka grunder arbetskraften skall betalas, lika litet som
betraktelsesättet av kapitalistens, företagarens eller jordägarens personer har
något att skaffa med spörsmålet om kapitalräntans, f öretägarvinstens
och jordräntans bestämningsgrunder. Erkännandet av de av
nationalekonomien utforskade lagarna för de olika produktiva insatsernas
ersättning är väl förenligt med erkännandet av det lika faktiska
förhållandet, att bärarna av alla dessa olika insatser äro människor,
oeh att man icke får förväxla en murare med en tegelsten, lika litet
som man får förväxla en kapitalist med ett kapitalföremål. Om
man importerar utländskt kapital för den nationella produktionens
höjande, följer därav ingalunda, att man skall importera även
kapitalister. Därav, att man importerar utländskt arbete, följer ej
heller, att man skall importera även arbetare. I fall av
kapitalimport låter man tvärtom kapitalisten stanna i utlandet oeh där
utöva det "väntande", som enligt modern nationalekonomi är
kapitalistens egentliga produktiva insats, liksom man i fall av
arbetsimport låter arbetaren stanna i utlandet oeh där utöva sitt arbete.
Det som importeras, är helt enkelt sådana väntande och arbete
inneslutande Ung, som för folket äro fördelaktiga, det vill säga sätter
det i stånd att vinna bättre resultat av sin ekonomiska
verksamhet. Man importerar däremot icke människor för att få någon
att njuta frukterna av de importerade tingen; importen av ting
är till för det befintliga folkets skull, och dettas bästa är målet.
Det hela är, att alla medborgare betraktas som
samhällsmedborgare på lika fot, oavsett vilken art av produktiv insats de göra.
Samhället anses omfatta alla och målet för dess verksamhet är
allas välgång Det är icke en fördel för samhället, att
"arbetskraften är billig", det vill säga arbetarna ha små inkomster. Ett
sådant förhållande uttrycker tvärtom ett samhälleligt
fattigdomsläge, som det är alla produktiva krafters uppgift att så långt
möjligt upphäva. Så höga inkomster som möjligt för medborgarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
