Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1923 - Linder, Erik: Folkmängd och arbetstillfällen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKMÄNGD OCH AEBETSTILLFÄLLEK 79
mot utvecklingen under föregående åttaårsperiod, och att detta nu
eller inom närmaste tiden kommer till uttryck i en motsvarande
ökning i försörjningstillfällen till samma levnadsstandard som under
föregående period. Under perioden 1905—1914 ökades
åldersklassen 15—50, som nämnts, med 166,000 personer, vilka i stort sett
vunno försörjning. Komme nu samma förmån även under perioden
1915—1922 nyssnämnda åldersklass tillgodo så skulle av den totala
ökningen inom densamma på 289,000 ej mindre än 180,000 finna
arbete och försörjning utan svårighet på grund av den ekonomiska
utvecklingen. Men trots denna, sannolikt allt för optomistiska
beräkning skulle 109,000 personer återstå, och huru skola dessa finna
sin utkomst?
Huru man vänder på frågan, kommer man till det resultatet,
att endast inom åldersklassen 15—50 år finnas här i landet 100 à 150
tusen personer, som med vårt folkhushålls nuvarande välmåga och
arbetsmetoder icke kunna finna arbete med bibehållande av
arbetarklassens nuvarande allmänna levnadsstandard.
Men kanske de följande åren komma att erbjuda sådana
utvecklingsmöjligheter, att överskottet kan väntas bliva upptaget av
produktionsapparaten, utan en nedsättning av levnadsstandarden?
Bortse vi från den rent teoretiska möjligheten av en snabb och
stark stegring av jordbrukets avkastning, synes den behövliga
ökningen i efterfrågan på arbetskraft endast kunna komma till stånd
genom en mycken betydande ansvällning av vår export till stabila
eller stigande priser eller ock genom en närmast fantastisk
prisstegring på den varumängd, vi normalt utskeppa. Det behöver icke
närmare motiveras, varför ingen anledning finnes att hoppas på
något sådant.
De anförda siffrorna utgöra, som nämnts, ett ojävigt vittnesbörd
om att sysselsättning för den övertaliga arbetskraften måste köpas
med en nedsatt levnadsstandard, om icke den mycket osannolika
möjligheten skulle yppa sig, att en återupptagen emigration komme
att medföra en lättnad i trycket.
En ofrånkomlig följdsats av detta förhållande är emellertid, att
statsmakterna böra ingripa i den anpassningsprocess, varom här i
grunden är fråga, i syfte att dels fördela utbudet av arbetskraft på
ett så vidsträckt område som möjligt av näringslivet genom en brett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
