Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1923 - Norlén, Gunnar: Symfoniens utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
288
GUHNAB NOBLÉN
berömd, den i D-dur, men flera symfoniska dikter, såsom
"Eoli-derna" (en i veka linjer och mjuka färger hållen skildring av
vindarnas lek) och "Den vilde jägaren" (efter Biirgers ballad).
Peter Tschaikowsky (född 1840, död 1893 i Petersburg)
komponerade utom en hel del operamusik (t. ex. "Eugen Onégin" och
"Jolantha") sju symfonier, av vilka n:r 6, "Den patetiska
symfonien", förskaffat honom de flestas beundran. En stor
program-symfoni av honom heter "Manfredssymfonien "9 vilken, som det står
på titelbladet, vill bjuda på "fyra bilder efter Byrons dramatiska
dikt". Tschaikowsky har utövat ett mycket stort inflytande på den
följande generationen av ryska tonsättare. I vad mån han inverkat
på den samfällda utvecklingen, torde ej ännu kunna bestämmas.
Men säkerligen har redan nutiden rättighet att i honom se en av
den yngre epokens allra främsta mästare.
Nikolai Rimski-Korsakow (född 1844, död 1908 i Petersburg)
strävade efter att åt sina tonsättningar ge en nationell prägel. Han
skrev tre symfonier, av vilka n:r 1 är den första ryska symfonien
över huvud taget. Dessutom komponerade han de symfoniska
dikterna "Sadko", "Antar" och "Scheherazade". K.-K. närmar sig
i sin musikaliska stil mycket Berlioz men använder sig gärna av
ryska folkvisor o. d., varigenom han blir Rysslands mest nationelle
tonsättare.
Alexander Borodin (född 1834, död 1887 i Petersburg) var
egentligen läkare, men vid sidan av sin vetenskapliga gärning var han en
ivrig musiker, med framgång tävlande med de största samtida
tonsättarna i Ryssland. Han komponerade tre symfonier samt den
symfoniska dikten "Steppskiss från mellersta Asien" (skildrande en
karavan, som vandrar genom den ändlösa steppen).
Alexander Glazunow (född 1865 i Petersburg) är den mest
produktive inom den ungryska skolan. Av tyskar kallas han
Rysslands Mendelssohn, av fransmän Ryssland Saint-Saens.
Likheten skulle bestå i den romantiska prägeln samt en formell
smidighet och tekniskt mästerskap. G. har hittills skrivit åtta symfonier
och en symfonisik dikt "Stenka Razine" efter en fantastisk rysk
folksägen.
Alfred Bruneau avslutar sin studie över den ryska musiken med
följande ord: "Den ryska musikens ungdom, dess utpräglat
nationella karaktär, de så härliga skapelserna av de ryska kompositörerna
från i går och i dag, allt levande, gott och ädelt, som de innehålla,
— detta antyder, att den ryska musiken av ödet är bestämd att
intaga en av de främsta platserna i kulturhistorien." —
Om vi nu återvända till vår utgångspunkt vid omnämnandet av
de viktigaste nyare symfonikompositörerna, Beethoven och hans
nionde symfoni, och vända oss till hans efterföljare i mellersta och
södra Tyskland, representerade av Mendelssohn, Schumann och
Brahms, finna vi genast, att synkretsen blivit begränsad: det är som
att från en högvälvd sal med vidsträckta utsikter över ett heroiskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
