Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, februari 1925 - Karleby, Nils: Socialdemokratisk samhällssyn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
NILS KAKLEBY
det dessutom krävas, att klassens aspirationer vid det historiska
tillfället också verkligen motsvara ett allmänt intresse. ’
’Omvälvningarna behöva nämligen ett passivt element, ett materiellt underlag.
Teorin förverkligas inom ett folk städse blott så långt, som den
innebär förverkligandet av dess behov."1) Allra minst kan man hävda
en dylik subjektiv synd från en åskådning, för vilken "den
ekonomiska samhällsformationens utveckling uppfattas som en
naturhistorisk process."2) För denna är en klass i sin emancipation bärare av
ett samhälleligt fortskridande, även om detta för densamma
framträder i de egna intressenas bild. Socialismen bäres av
arbetarklassens intresse ej mindre än kapitalismens av borgarklassens. Detta är
ju den "förnuftets list", varav historien — den samhälleliga
utvecklingens helhetsintresse — betjänar sig för att få de enskilda
människorna att tjäna sina syften, och som återfinnes i Marx’
framställning av kapitalismen som socialismens vägröjare ej mindre än i
Adam Smiths "osynliga hand".
Det finnes alltför många positiva belägg på, att borgarklassen med
sitt program verkligen åsyftat det allmänna bästa, för att detta skulle
kunna bestridas. Att metoden, vad det ekonomiska systemet
beträffar, ändå blev individens ohämmade frihet, har den enkla grunden,
att individernas intressen, så stridiga de skenbart kunde synas, dock
fattades såsom innerst förenade i en naturlig harmoni, genom
prisbildningens osynliga hand ledande envar att, då han strävade för
eget bästa, i verkligheten tillgodose det allmänna. I denna
naturliga harmoni ingick arbetaren såväl som borgaren. Om varan
arbetskraft av sin ägare, arbetaren, såldes i den öppna marknaden och
konkurrensen lika fritt som varje annan vara, skulle arbetaren lika
säkert skörda största möjliga ekonomiska välfärd och hela samhällets
ekonomiska välfärd lika säkert i högsta möjliga grad främjas, som
då storfabrikanten och varje annan företagsledare handlade enligt
samma princip.3)
Här skall man visserligen även hos de bästa bland borgarklassens
representanter kunna finna en egendomlig inkonsekvens, vittnande
om att icke ens de förmådde se allmänmänskligt och i verkligheten
tillämpa tanken om den mänskliga jämlikheten. Man behöver icke
gå tillbaka till Mandeville, som blivit berömd för sin förklaring att
») Marx (1843), Nachlass I, s. 393.
2) Marx, Das Kapital I, s. XXXIX.
3) Steffen, Socialiseringsfrågan i England, s. 71.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
