Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, oktober 1925 - Fogelklou, Emilia: Människan och hennes arbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
352
EMILIA FOGELKLOU
besmittade världsliga arbetsfältet, 2. Tillitsfull inställning och
religiös målsättning för arbetet här i världen. 3. Arbetets
intellektualisering och kvalitativa höjning. 4. Industrialismens kristid, med
arbetets avskärande från det innerligt personliga och inställande i ett
rent sakligt ekonomiskt betraktelsesätt.
Punkten nummer 4 är egentligen ett föregripande av ett led i den
följande framställningen. Man kan dock skönja en övergång —
analog med tiggarmunkarnas förfall till lättja — från arbetsmotivet:
Guds ära och människans förvaltande av den tid och de värden som
förunnats henne, till fördold profithunger och penningtjänst som
självändamål. Därigenom klyver sig åter "tjänsten mot nästan" i
en oftast religiöst betonad filantropi vid sidan av (lika ofta
som i strid mot) utsvettningen, tills de gamla ramarna slutligen bli
för trånga och arbetet åter får en ny historia.
F. I. Schmidt har (i "Wiedergeburt des Idealismus 1907) sökt
ådagalägga huru just i kalvinismens sakliga betoning och utmönstrande
av de direkt personliga synpunkterna, innebäres en utmagring av
innerlighetslivet, så att det fördunstar i ren utilitarism, som å sin
sida kan fördunsta i något rent sportmässigt money-making.
Här ligger naturligtvis fara för ensidighet i alla dylika
generaliseringar. Om det än visade sig, att metodismen i slutet av 1700-talet
— likaväl som en gång den franciskanska rörelsen och som den
wal-siska väckelserörelsen i början på 1900-talet — medförde ett
industriellt uppsving av betydenhet, så vore det dock orätt att flytta in
religionen — arbetarnas — som ren utilitarism från företagarnas
sida sett, därtill hade det metodiska genombrottet alltför många
andra betydelsefulla konsekvenser i Englands folkliv. Men här som
överallt är inställningen tveeggad. "När den reformerta
arbetsetiken fick sin förfallsperiod, hade den dock satt in två omistliga
värden: 1) arbetets rationalisering och 2) arbetets egen kvalitet som
4 materiellt och andligt värde. Arbetet har fått en hög inre
nödvändighet, även om vi skulle hindras att skymta ett förtroligt
uppmuntrande ansikte bakom dess oavvisliga plikt att förvandla världen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
