Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, december 1925 - Fogelklou, Emilia: Människan och hennes arbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÄNNISKAN OCH HENNES ARBETE
459
männeligt gagn. "Välsignad den som funnit sitt arbete, han
behöver ingen annan välsignelse", sade Carlyle.
Det nya intresset för yrkesvalet sätter denna individuella lycka
in i ett ofrånkomligt större sammanhang, arbetsvärdets.
Det är ju ej blott den industriella sfären, som genomgått en
ingripande och långvarig krisartad yrkesomläggning, om det än är
allra påtagligast där, att det krävts ett århundrade för att
någorlunda jämka sig fram bara till arbetsdräglighet! Också inom andra
yrkesgrupper erbjuder sig helt nya risker och svårigheter än de
gamla traditionella, prästens, läkarens, lärarens t. ex. För att nu
inte tala om ledaren av ett industriellt företag, som i våra dagar
minst av allt får sitta i lugn och ro och vara "patron".
En av huvudsvårigheterna ur rent mänsklig synpunkt är den
ytterliga specialiseringen av arbetet, som till sist — även hos t. ex.
mycket framstående vetenskapsmän — råkar i strid med det
ari-stoteliska idealet om en mänskligt allsidig utveckling av anlagen.
"Et fagmenneske" är alldeles icke idealtypen för kallet. Och den
hittills så typiska indelningsn av hjärnarbetare och kroppsarbetare
börjar mer och mer förnimmas såsom en föråldrad ensidighet.
Redan Ruskin förordade kroppsligt arbete för de intellektuella
ej blott i form av sport, utan framför allt i nyttig verksamhet,
såsom trädgårdsskötsel och dylikt. ’ ’Det man måste börja med, om det
åter skall bli människor av detta tunnhåriga, glåmiga, tandlösa och
livströtta släkte, är händerna", sade Leo Tolstoy. Det måste givas
ett både — och i fråga om kropps- och hjärnarbete, ej blott ett
antingen — eller. Thorsten Rudenschiöld var inne på liknande
tankegångar och kunde därför — med ännu större allvar än det nya
bottenskoleförslaget — förorda praktiskt arbete ej blott åt de vid
intelligensurvalet "genomfallna", utan också åt de mycket
intelligenta. (Sådana kunna ju organisera fram helt nya och mera
fruktbärande arbetslinjer, vida mera kulturfrämjande än dött eller blott
receptivt så kallat intellektuellt arbete.) Även rent intellektuellt
• medför handskandet med realiteter en vinst i och för sig. Hur ofta
kommer ej den som rör sig endast med begrepp eller litteratur långt
bort från det verkliga problemläget, ja stundom bort från själva
allvaret. Teologernas fara att ta ord för sak spökar för visso också
inom andra vetenskaper.
Men jämsides med strävan efter kroppsövning för de
intellektuella, går genom Arbetarnas Bildningsförbund (och motsvarande
tidsrörelser) en strävan åt annat håll, att hålla kunskapstörsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
