Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, december 1925 - Bernstein, Eduard: Naturrätten och socialismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATURRÄTTEN OCH SOCIALISMEN
487
är alltså en damm — på engelska "a dam" — mot friheten."
Förnuftet rättfärdigar emellertid de sanna levellernas fordringar.
Bland de broschyrer, som härstamma från de sanna levellerna, vars
kommunism väsentligen var en jordkommunism, finnes även en med
titeln: "Ljuset, som skiner i Buckinghamshire", i vilken varje
översinnlig religion mycket energiskt förkastas. Det är även fallet i
den skrift, i vilken Winstanley utvecklar sin utopi: "Framställning
av friheten som program". Även där bekämpar han på det
bestämdaste den översinnliga religionen. I likhet med största delen av den
tidens radikala litteratur är hela skriften rationalistiskt hållen, och
den kommunistiska tanken är grundad på ’naturrätten som
förnuftsrätt. Denna de sanna levellernas rörelse är förelöparen till den
stora kväkarerörelsen, som inledes år 1653 av Georg Fox. Kväkarna
äro rationalister, om ock med en del mystik. Det inre ljuset,
förnuftet, som kommer till uttryck hos människan, skall avgöra allt.
Bland den tidens mera betydande borgerliga skriftställare, som
likaledes argumentera naturrättsligt, är framförallt diktaren Milton
och den mycket intressante statsmannen James Harrington,
författaren till "Oceana", och likaså överhetsstatens teoretiker Thomas
Hobbes.
Från England, som var förelöparen till revolutionen på
kontinenten, övergår denna uppfattning och detta sätt att tänka till
Frankrike. Frankrike hade redan i början av 18:6 århundradet sin
radikala kommunist i den bekante prästen Jean Meslier, som visserligen
icke som präst förkunnade sin lära, men framlade den så mycket
skarpare i en skrift, som först efter hans död såsom hans testamente
offentliggjordes i utdrag av Voltaire. Skriften är helt och hållet
ateistisk och utvecklar ur absolut naturrättsliga premisser en
radikal kommunism, "allas lika rätt till jordens utnyttjande".
Som samhällslära är Mesliers kommunism ännu tämligen
okultiverad. Mycket mera betydande är abbé Nicola Morelly, om vilkens
personliga förhållanden man föga vet. Han utgav omkring mitten
av 18 :e århundradet en hjältedikt Basiliaden och skrev sedan som
försvar för de däri uttalade tankarna skriften med den betecknande
titeln: "Code de la nature" — Naturens lagbok. Den utgavs 1750
och tillskrevs länge den store encyklopedisten Diderot. Moiolly
utvecklar uti denna en fullkomlig naturfilosofi: Naturen har inrättat
människans behov så, att dessa alltid något litet överstiga gränsen
för hennes krafter. I annat fall skulle människan icke vara
sällskapligare än djuret. Hos människorna skola, så är naturens vilja,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
