Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1926 - Strand, Sven G.: Ung Ofeg som nietzschean
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 SVEN G. STEAND
och förvrängt det starka, sunda livet. Ur känslan av synd hade
livs-negativa och livshånande morallagar uppstått.
Den tidsriktning, som Nietzsche drog ut i strid mot, hade fört
utilitarismens banér. Denna filosofi hade sin blomstring i England,
och dess främsta representanter voro John Stuart Mill och Herbert
Spencer. Dessa filosofer lärde att moralen bör grundas på
lycko-och nytteprinciper. Som ideal ställde de upp arbete för att bereda
största möjliga lycka åt största möjliga antal individer. Den
sociala utvecklingen borde inriktas så, att den sociala samkänslan
stärktes, med andra ord altruismen segrade över egoismen.
På dessa områden satte Nietzsche in med häftiga angrepp och
skarp kritik. Hans filosofi är en stark reaktion mot utilitarismen.
Visserligen hade han en kort period då han påverkades av de engelska
lyckofilosoferna, men denna period är inte av någon större
betydelse. I Zarathustra äro lyckosträvandena helt skjutna åt sidan.
’Tad betyder lycka f — det är länge sedan jag traktade efter lycka,
jag traktar efter mitt verk." Bakom allt lyckotal avslöjar han något
futtigt och vardagligt, maklighets- och bekvämlighetshänsyn.
Nietzsche blev en förnyare av tron på lidandets uppfostrande betydelse.
Skapandet är för honom den stora förlossningen, men för att
skapandet skall bli möjligt fordras "lidande och mycken förvandling".
Det verkliga livet är fyllt av fara och spänning; Nietzsche använder
lindansarens yrke som en symbol.
Också här har Ola Hanssons diktning färgats av nietzscheanska
idéer. I en aforism talas det om, hur Ung Ofeg drog ut i världen
för att söka lyckan. Han rådfrågade böckerna och fick som högsta
råd: älska en kvinna! Den lyckan blev emellertid ganska
kortvarig. Han söker men finner inte lyckan. Han lämnar allt bakom
sig och ger sig upp på ett högt berg, där han hör en röst förkunna:
"Vad man kallar lyckan i den värld du lämnat, det är inte annat
än de små människornas små fantasier, dockor för barn; men den
stora Lyckan, inför henne hissnar du, såsom du nu hissnar inför
bråddjupet, och hon är skrämmande majestätisk liksom allt stort.
Vågar (Ju icke språnget, så vänd om, ty då passar du för världens
lilla lycka." Trots den synnerligen allmänna hållning, som dessa
idéer om den "stora Lyckan" utmärkas av, kan man inte missta sig
på läraren. Här uppenbarar sig ju Nietzsches krav på heroisk
intensifiering av livet. Den lilla vardagliga lyckan är förkastlig
under alla omständigheter. Trotsigt och utmanande heter det: "hellre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
