Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1926 - Händelser och spörsmål - Den brittiska elektrifieringsplanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
251 HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
begrepp om vad denna uppgift innebär, när betänkandet meddelar, att de för
närvarande inemot 600 elektriska kraftverken, som tillhopa leverera c:a 4
miljarder kraftenheter per år, successsivt skola inskränkas till 58 samtidigt som
de enskilda verkens leveransförmåga skulle utökas till 21 miljarder per år.
För konsumenterna beräknas omläggningen medföra en sänkning av kraftpriset
till mindre än hälften av nuvarande pris.
Kommitténs förslag är i korthet följande. En central kraftstyrelse upprättas
med uppgift att utarbeta en plan för ett hela landet omfattande system av
kraftverk. Men denna plan kan ej genomföras med mindre än att flera
stationer nedlägga sin generering av kraft odi övergå till enbart distribution.
Förslaget har förutsett att ekonomiskt tryck inom vissa gränser kan bli
nödvändigt för att förmå enskilda ägare av kraftverk att inordna sig i systemet.
Är kraftstyrelsen sålunda i tillfälle att erbjuda en företagare med egen
kraftstation elektrisk energi till en taxa som understiger den, vartill han själv kan
leverera kraft, men denne vägrar att taga sådan från kraftstyrelsen, kan
styrelsen tvinga vederbörande företagare att nedsätta krafttaxorna, så att de
komma i nivå med dess egna. Skulle en uppgörelse av nu nämnda slag ej
komma till stånd, kan kraftstyrelsen i alla händelser förbjuda företagaren att
utan tillstånd höja redan existerande, taxor. I dessa bestämmelser ligger en av
det kollektivistiska inslagets kärnpunkter. Men givetvis blir kr af t styrelsens
praxis på denna punkt avgörande för förslagets verkligt socialistiska halt.
Givetvis komma huvudstationerna att bl. a. förläggas med hänsyn till
koltillgången och kolhandelns krav. Detta är av betydelse för kolindustrins
transportproblem, då planen i nu berörda hänseende bl. a. går ut på att reservera
de i kusttrakterna liggande kolgruvorna för exporten och för inhemska
förbrukare, vilka kunna erhålla sin kol billigast medelst sjötransporter, medan de
inuti landet och särskilt med dåliga kommunikationsförhållanden utrustade
kolfälten få lämna bränsle till kraftverken. Kraftstyrelsen skall även
genomföra en standardisering av den elektriska kraftens frekvens (periodtal).
Vad den administrativa sidan av centraliseringen angår skola kraftverken
kvarbliva i sina nuvarande ägares händer, men dessa äro förpliktade att
underkasta sig kraftstyrelsens direktiv med avseende å driftens ekonomi och
effektivitet. Ytterligare bindas de enskilda verken genom tvånget att sälja all
genererad kraft till kraftstyrelsen, som sedan säljer åter till verket den
kvantitet detta behöver för att tillgodose det lokala avsättningsområdet med dess
kraftbehov, medan den disponerar återstoden för distribution till andra delar
av landet i enlighet med en fastställd plan. På kraftstyrelsen ankommer att
för kraftens distribution upprätta eller övertaga ledningsnätets huvudlinjer.
Totalkostnaderna för hela planens genomförande beräknas av regeringen till
c:a 650 milj. kr., men å andra sidan anslås den framtida vinst, som skulle
komma landets elektricitetsavnämare till godo, därest förslaget genomföres, till
c:a 800 milj. kr. årligen år 1940.
Med avseende å krafttaxorna må särskilt framhållas att sakkunnige adopterat
samma riktlinjer, som den svenska socialiseringsnämnden följt i sitt förslag
till omorganisation av statens järnvägar, vad gäller taxepolitiken. Kraftverken
betraktas alltså som allmänna affärsverk, avsedda att tillgodose de
samhälleliga kraftbehov, som kunna täcka sina kostnader. Behovets karaktär anses böra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
