Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1926 - Wigforss, Eva: Kris och planmässighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRIS OCH PLANMÄSSIGHET 267
snarare bestämdes av dollarns köpkraft än tvärtom. Man hade inte
heller här kunnat hindra en kraftig inflation och tycks sedan ha
systematiskt arbetat fram en deflation, som i Europa försvårade
övergången till guldet. Så länge denna guldreserv finns kvar i
Amerika, innebär den en fara för inflation för de länder, som på
nytt övergått till guldet och som alltså få följa med dollarns
rörelser såväl sooii för Amerika själv. Endast en försiktig
politik från den amerikanska centralbanken. Federal Reserv Board,
har skyddat världen från denna risk, som emellertid minskas
i den mån guldet strömmar ut och nya länder återgå till
guldmyntfoten. Men först när flertalet civiliserade stater på nytt anknutdt till
guldet, kan detta sägas ha sin fulla reglerande förmåiga, och en sådan
övergång innebär alltid risk för en så stor efterfrågan på guld, att
en häftig stegring av guldets värde och därmed följande
prissänkning är tänkbar.
Det faktum, att man nu så allmänt strävar efter en återgång till
guldmyntfoten, tycks tyda på att guldets roll i den monetära världen
inte är utspelad än och att en sådan uppfattning, som den fria
valutans förespråkare särskilt den engelske nationalekonomen Keynes
så ivrigt förfäktat, inte vunnit någon större tilltro i de kretsar soon
bestämma över myntet. Keynes kallar guldimyntfoten en ’ ’barbarisk
reliksom man när som helst borde överge.
Guldets stora förtjänst är, att det möjliggör en automatisk
regle-i’ing av växelkurserna och i viss mån av prisnivån inom landet. En
svensk importör av t. ex. engelska varor betalar inte dessa genom att
sända pengar, utan han köper en växel utställd av eoi svensk
exportör på en engelsk köpare. Om det blir ont om sådana växlar, t. ex.
när de svenska priserna stiga, bli växlarna dyrare och det blir
fördelaktigare för den svenske importören att i riksbanken köpa guld till
fastställt pris och sända till England. Detta hindrar växelkurserna
att stiga högre än till det läge, kostnaderna för frakten av guldet
betingar över parikursen. Och av liknande skäl kunna de inte sjunka
avsevärt under denna, allt under förutsättning av normala
förhållanden i utrikeshandeln^ alltså inga import- eller exporthämningar
etc. Och när riksbanken ser sin guldkassa hotad, blir den tvungen
att vidtaga åtgärder för att hejda guldexporten. Den höjer
re-diskonteringsräntan för bankerna, som i sin tur bli tvungna att höja
räntan. Om inte detta räckei*, få de bli sparsammare med
kredit-givningen. Företagsamheten minskas. Det blir mer lönande att ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
