Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1926 - Jacobi, Alrik: Nattarbete och moderskapsskydd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATTARBETE OCH MODEllSKAPSSKYDD 421
lagstiftning. Ehuru styrelsen då icke ifrågasatt någon skärpning
av nattarbetsförbudet, utan allenast föreslagit, att bestämmelserna
härom i 1909 års lag skulle oförändrade upptagas i den nya
arbetarskyddslagen, sågo sig en rad kvinnoorganisationer föranlåtna att
hos styrelsen påyrka ett upphävande eller åtminstone en
’’uppmjukning" av denna enligt deras mening orättvisa och oibefogade
särlagstiftning. Någon mera ingående prövning av frågan
med-hanns icke då, enär socialstyrelsens betänkande skulle vara färdigt
till 1926 års riksdag, men sedan det visat sig, att revisionen av
arbetarskyddslagen icke medhanns till denna riksdag, förnyade
kvinnoorganisationerna sina krav på en mera ingående utredning
av nattarbetsfrågan, och detta krav tillmötesgicks också av den
socialdemokratiska regeringen, som gav socialstyrelsen i uppdrag
att föranstalta en dylik utredning.
Den sålunda igångsatta utredningen är, när detta skrives — i
augusti 1926 — ännu icke avslutad, och det är sålunda för tidigt
att yttra sig om resultatet av de undersökningar, som i detta
sammanhang utförts genom yrkesinspektionen^). Däremot föreligger
redan nu ett intressant material till belysning av denna fråga uti
de yttranden, som från olika arbetsgivar- och
arbetarorganisationer ingivits till socialstyrelsen. Dessa yttranden ge otvetydigt vid
handen, att de organiserade arbetarna fortfarande i det närmaste
enstämmigt slå vakt om nattarbetsförbudet. Detta gäller till och
med en del av de organisationer, som förra året satte sina namn
under den av Stockholms kvinnliga samorganisatioin uppsatta
framställningen till socialstyrelsen. Av de arbetargrupper, som
verkligen beröras av förbudet — tidningsbud, städerskor o. dyl. stå som
bekant utanför detsamma — synes det egentligen blott vara
bryg-geriarbeterskorna i Stockholm, som fortfarande oförbehållsamt hävda
det abstrakta jämlikhetskravet på denna punkt.
Från kvinnohåll kan måhända här den invändningen göras, att
det inom nästan alla fackföreningar och ännu mera i
förbundsstyrelserna är männen, som ha det avgörande ordet, och att
kvinnorna icke fått göra sina speciella önskningar hörda i de avgivna
yttrandena. Vid undersökningens igångsättande hade man i varje
fall förutsett en sådan invändning och därför särskilt lagt de
tillfrågade förbundsstyrelserna på hjärtat att inhämta de kvinnliga
förbundsmedlemmarnas uppfattning i frågan. För så vitt en
utomstående kan döma, ha styrelserna också lojalt tillmötesgått denna
Vid pressläggningen av ovanstående uppsats, i december 1926, föreligger
den nämnda utredningen i avslutat skick, men är ännu ej publicerad, varför
det ej torde vara lämpligt att här närmare gå in på de slutledningar, som
därav kunna dragas — något som utrymmet i detta häfte väl ej heller skulle
medgiva. För min personliga del anser jag mig dock kunna uttala, att den
fortsatta granskningen av materialet ej föranlett mig att i något hänseende
ändra den uppfattning jag kommit till redan efter den första genomläsningen
av de inkomna yttrandena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
