Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1926 - Nordström, G. Hilding: Några ekonomiska fakta rörande statliga nödhjälpsarbeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
476 G. HILDING NORDSTRÖM
lietskommissionen själv hela hjälpverksaraheten för de arbetslösa i
egen hand. Direktionen för Södra Sveriges statsarbeten och den
under några år existerande systerdirektionen Norrlands statsarbeten
(inom vilka avdelningskontoren voro den lokala motsvarigheten till
Södra Sveriges distriktskontor) upplöstes, och
Arbetslöshetskommissionen blev på en gång både allmänt bestämmande och
verkställande organ.
I breda drag kan den nuvarande organisationen av statens
nödhjälpsarbeten tecknas på följande sätt. Alla arbeten beslutas av
Arbetslöshetskommissionen efter föredragning av en arbetschef
(civilingenjör, väg- och vattenbyggnadstekniker) som har att
närmast övervaka och ansvara för arbetenas tekniskt och ekonomiskt
fullgoda utförande och för att de lönepolitiska intentionerna bliva
vederbörligen iakttagna. Från Arbetslöshetskoonmissionen såsom
centrum skötas vidare arbetsplatsernas intendenturala utrustning
och dessas förseende med löne- och nödiga expensmedel. Genom
sitt sociala ombud samt rapporter från de lokala kommittéerna
hålles kommissionen ständigt ä jour med läget på arbetsmarknaden
och hjälpbehovet inom kommunerna. Med ledning av dessa
uppgifter fastställes vecka för vecka det antal arbetslösa, som få
hänvisas till de statliga arbetena. I regel överstiga dock kommunernas
ansökningar om platser avsevärt antalet disponibla sådana.
De sociala utgifter av skilda slag, som med nödvändighet måste
åtfölja en verksamhet av den art nödhjälpsarbetena representera,
äro också underkastade centralledningens kontroll. Hit höra t. ex.
olycksfallsersättningar och ortstillägg. Särskilt dessa sistnämnda
spela en betydande roll i hjälpsystemet. Deras uppgift belyses bäst
av ett exempel. En arbetslös Stockholmsk familjeförsörjare t. ex.
blir hänvisad till nödhijälpsarbete på en kronopark i Småland, där
hans dagsförtjänst beräknas bliva cirka 3 kr. 20 öre per dag,
under det att han skulle ha kunnat tjäna kr. 6:40 om dagen, därest
han blivit placerad vid ett motsvarande arbete i Stockholm. Att
till nödhjälpsarbete i landsorten sända en stockholmare, som har
att försörja en familj i huvudstaden, där levnadskostnaderna för
familjen betinga en mot ortens villkor svarande dagsinkomst, kan
givetvis ej ske med mindre den hemmavarande familjens existens
tryggas. Eljest kund^ ju riskeras, att familjen fölle fattigvården
till last. Men å andra sidan skulle lönesystemets principer brista
sönder, om nödhjälpsarbetare från olika orter men anställda på
samma arbetsplats (i det antagna exemplet Småland) erhölle olika
lön för lika arbete. Man har då löst knuten medelst en
anordning, varigenom den stockholmske nödhjälpsarbetaren erhåller
utöver sin på arbetsplatsen intjänta lön ett extra tillskott,
motsvarande skillnaden mellan den på hans arbetsort fastställda
nödhjälpslönen och den inom hemkommunen gällande nödhjälpslönen. Detta
tillskott är ortstillägget, som likväl icke direkt kommer
nödhjälpsarbetaren i handom utan var fjortonde dag genom Arbetslöshets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
