Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1926 - Thorsing, Oscar: Det nödvändiga kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
514 OSCAR THORSING
socialistiska uppgiften överhuvud. Dess lösning var förutsättningen
och inneslöt i sig den förra.
Med världskriget undergick den socialistiska uppfattningen av
fredsfrågan, som sagt, en betydande förändring. Visserligen
återfinner man som här ovan påpekats alltjämt sådana uttalanden, som
att kriget är en nödvändig företeelse under kapitalismen. Men nu
har tyngdpunkten överflyttats till de praktiskt politiska
uppgifterna. Arbetarpartierna skola med hela sin kraft öva tryck på
regeringarna för att åvägabringa avrustning, för att undanröja
ekonomiska konfliktanledningar såsom tullar och konkurrensen om
råvarutillgångarna och för att skydda nationella och religiösa
minoriteter mot förtryck. Därtill komma de särskilda uppgifter, som knyta
sig direkt till de av världskriget och fredsfördragen skapade
förhållandena. Arbetarpartierna uppmanas att verka för en sådan
omgestaltning av Nationernas förbund, att det blir ett verksamt
redskap i fredens tjänst, att framtvinga en revision av fredsfördragen
i de punkter de kränka folkens självbestämningsrätt, eller försvåra
den ekonomiska återhämtningen etc. Såväl vid enighetskongressen
1923 i Hamburg som vid Marseillekongressen 1925 uppdragas
riktlinjer för det praktiskt-politiska ställningstagandet till de stora
svävande internationella frågorna. I Hamburg gäller det framförallt
Ruhrockupationen, skadeståndet och krigsskulderna, i Marseille
Genéveprotokollet och då pågående underhandlingar, som senare
ledde fram till Locarnofördragen. Internationalen har lämnat de
teoretiska spekulationernas tid bakom sig och ingått i en period
av praktiskt internationellt arbete. På de internationella
kongressernas föredragningslistor stå dagens mest brännande internationella
frågor. Uppgiften är icke längre att formulera allmänna socialistiska
principer, utan att sätta in hela världsproletariatets kraft på att
framtvinga de ur fredens synpunkt bästa möjliga lösningarna av
förhandenvarande problem. Världskrigets fruktansvärdhet har
drivit de socialistiska partierna att med hela sin samlade energi kasta
sig in på den internationella dagspolitikens fält. Och sist men icke
minst: arbetarrörelsen har under krigets omvälvningar blivit en
maktfaktor, som med växande utsikter till framgång kämpar ined
de kapitalistiska krafterna om herraväldet. Det är ’^befriat från
tsarismens tryck, stärkt av de revolutionära erövringarna 1918, då
de centraleuropeiska kejsartronerna störtades och då Centraleuropas
proletariat erhöll den republikanska demokratins vapen, mäktigare
genom arbetarorganisationernas kraftiga utveckling, framförallt
genom det brittiska arbetarpartiets starka frammarsch’’, som den
socialistiska arbetarrörelsen, såsom det heter i Hamburgkongressens
resolution, kan ställa sin fredspolitik mot den imperialistiska
politiken. "Redan i dag’’, förkunnar Marseillekongressen, "är
proletariatet mäktigt nog att utöva ett tryck på regeringarna för att leda
världen in på den väg, som för till freden".
Just vid denna kongress gav den tyske socialdemokraten Hilfer-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
