- Project Runeberg -  Tiden / Nittonde årgången. 1927 /
403

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1927 - Wigforss, Ernst: En utredning om beskattning och näringsliv

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EN UTREDNING OM BESKATTNING OCH NÄRINGSLIV 40o

är helt andra och större frågor med i spelet och att ’ ’inkomstskatten
endast kan vara en jämförelsevis underordnad faktor."

Till sist behandlas affärsföretag i händerna på en eller några få
enskilda. Verkningarna på sparandet äro i mycket desamma som
på den enskilde bortsett från hans affärsverksamhet. Den lille
affärsmannen anses föga påverkad. Skatten ger i viss mån genom
progressionen en hjälp åt det lilla företaget. I de högre
inkomstklasserna måste ju skattens fysiska inverkan att minska sparandet
göra sig märkbar, men ifråga om de psykologiska verkningarna får
man, såsom kommittén framhåller, erinra sig, att den rike
affärsmannens sparande i ansenlig mån är rent automatiskt.

Överhuvudtaget har man det intrycket, att majoriteten inte
betraktar inkomstskatten såsom avskräckande för viljan att spara.
Snarast ser det ut, som om den när alla synpunkter och fakta vägas
mot varandra, droge slutsatsen att sparsamhet uppmuntras eller
ibland framtvingas, särskilt hos personer med "måttliga inkomster".
I detta fallet uttrycker sig minoriteten föga annorlunda.
Vittnesmålen, heter det, ha gått stick i stäv mot varandra, och minoritetens
egen avvägning går ut på att motiven till sparande inte allvarligt
försvagas av den nuvarande beskattningen. Däremot tycks en verklig
meningsskiljaktighet råda ifråga om de faktiska verkningarna på
kapitalbildningen. Majoriteten uttalar på flera ställen sin
övertygelse om att beskattningen märkbart bidragit till den minskning i
sparande, som man kan iakttaga gentemot tiden före kriget. Huru
stor del av minskningen som beror på beskattningen, kan inte
avgöras, och dess roll får inte alltför kraftigt understrykas, heter det,
men kvar står att industrin lidit "materially", fastän
inkomstskatten inte minskat sparandet så mycket som man à priori kunde
vänta, när man ser på skatteskalans höjd och avkastningens storlek.

En väsentlig faktor till förklaring härav är naturligtvis, att så
stora delar av skatten gå tillbaka i de förmögnare klassernas händer
i form av ränta och avbetalning på statsskulden. Och det är också
från detta faktum minoriteten vid sina överväganden utgår. Att
en hög inkomstskatt på stora inkomster i och för sig och i viss
utsträckning måste minska kapitalbildningen, är ganska klart. Men
om slutresultatet vet man intet, förrän man sett, hur staten gör bruk
av de influtna medlen. Minoritetens resonemang går nu efter
följande linjer. Av alla statsutgifter 1925—26, utgörande över 754 milj.
pund gingo 325 milj. till den inhemska skulden, d. v. s. 43 %. De
direkta skatterna utgjorde samtidigt 428 milj. Ta vi av dem 43 %,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:12:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1927/0411.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free