Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 28 dec. 1931 - Alf Johansson: Merkantilismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MerkantilisnteU 29
dustriella revolutionens tidigare genombrott i England till väsentlig
del berodde på att både central- och lokalförvaltningen där i
motsats till i Frankrike var ineffektiv och allt mer söndervittrade,
vilket jämte domstolarnas obstruktion mot tillämpningen av den
statliga näringsregleringen raserade de politiska hindren för en
ekonomisk utveckling, som i Frankrike fick fritt lopp först genom
revolutionen.
Merkantilismen såsom den på statsintresse inriktade ekonomiska
politiken betydde inte endast att inåt, gentemot de partikulära
samhällsbildningarna, städer, korporationer o. s. v. hävda statens
ekonomiska enhet och göra staten till den ekonomiska politikens bärare,
utan även att gentemot andra stater hävda den egna statens makt.
Merkantilismen som maktsystem, som system att låta det ekonomiska
livet tjäna statens intresse av makt för maktens egen skull, blir därför
den andra aspekten på den merkantilistiska politiken, som får sin
behandling i arbetets andra avdelning. Utifrån uppfattningen av
makten som självändamål kom t. ex. befolkningens välfärd, vilken
betraktad som politikens mål väl kunde motivera en statens strävan
efter makt som medel att befordra välfärden (så i liberalismen och i
högsta potens i all socialistisk åskådning), att för den typiska
merkantilistiska åskådningen framstå helt och hållet som ett medel och
underlag för statens makt; "folket" sågs som hönan som värpte
guldägg för furstens kassa eller, för att använda en ofta
återkommande bild, fårahjorden som det var bättre att klippa än att flå.
Under maktens synvinkel kom vidare vikten att läggas inte i första
hand på landets absoluta standard, utan på dennas förhållande till
andra länders, vilket tillsammans med den statiska uppfattningen att
ett land i handeln kunde gagnas endast på andras bekostnad ledde
till den oändliga följd av handelskrig, som fick sin slut- och
höjdpunkt i Napoleons kontinentalsystem.
Åt de specifikt ekonomiska inslagen i merkantilismens
föreställningsvärld, d. v. s. dess uppfattning av de ekonomiska sammanhangen
och de ekonomiska medlen att nå de mål som det statliga enhets- och
maktsträvandet dikterade, ägnas behandlingen i tredje och fjärde
avdelningarna, Merkantilismen som skyddssystem och Merkantilismen
som penningsystem, varav den förra behandlar ståndpunkten till
varorna och den senare ståndpunkten till penningarna. För den i
första hand ekonomiskt och icke historiskt intresserade ge dessa
avdelningar den avgjort största behållningen. Den statliga
enhetssynpunkten miste ju under 1800-talets liberala utveckling sitt aktuella
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
