Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 28 dec. 1931 - Alf Johansson: Merkantilismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 Alf Johansson
intresse i och med det enheten förverkligades; de problem, som
föreligga eller kunna uppkomma genom framväxten av nutida korporativa
samhällsbildningar, äro av väsentligen annan art, ha helt andra
historiska betingelser, än de merkantilismen stod inför. Synpunkten
av makten som självändamål är väl inte död, men deltar inte gärna i
diskussioner. Merkantilismens penningpolitiska och särskilt dess
handelspolitiska föreställningar ha däremot ännu i många fall aktualitet.
De leva kvar — eller gå igen — på många sätt i nutida ekonomiska
åskådningar, om också anpassade till "en ny tids krav". Detta gäller
naturligtvis inte allt eller ens någon större del av merkantilismens
ekonomiska föreställningsvärld, som väsentligen hade helt andra
historiska betingelser än nutidens. För att taga ett exempel: en
allmän penninghushållnings själva existens är utan tvivel en viktig
förutsättning för att vissa "skyddspolitiska" åskådningar skola kunna
uppkomma och bestå; när produktionens resultat ses inte som varor,
vilket är självklart vid en naturahushållning, utan som
penninginkomst, kommer också uppfattningen av ett lands bytesförhållande
till andra länder att påverkas, "försörjningssynpunkten" tränges, om
förutsättningar i övrigt finnas, lättare undan av "skyddssynpunkten",
vilket just skedde under merkantilismen, såsom skildras i några av
de ypperligaste kapitlen i H :s bok. Och denna anledning till
skyddssynpunkten består ju ännu. Men i den mån merkantilistiska
föreställningar berodde på penninghushållningens genombrott och
fortskridande utbredning (vilket dock H. är benägen att tillmäta mindre vikt
än som vanligen är fallet) till skillnad från penninghushållningens
bestånd, är det tydligt att de i nutiden helt förlorat sin grund och
väl som regel dött ut. Synpunkter sådana som dessa ge naturligtvis
inte någon uttömmande förklaring till ekonomiskt-politiska
åsiktsbildningar, men väl bidragande moment till förklaringen.
Lika litet som tidigare finns det här möjlighet att försöka ge
något referat av Heckschers framställning i dessa avdelningar eller av
den sista, Merkantilismen som samhällsuppfattning. Ett referat
skulle inte kunna ge mer än en liten bråkdel av alla de synpunkter,
som framföras och som behövas för att inte bilden av den
mångskiftande företeelse som merkantilismen utgör skall bli ensidigt och
dogmatiskt framställd. Vill man bilda sig en levande uppfattning
av den ekonomiska politiken under de betydelsefulla århundraden i
Västerlandets samhällsutveckling, då medeltiden övervanns och
vägen för det moderna samhällets utveckling bereddes, kan man inte
få någon bättre handledning än i Heckschers arbete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
