Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 28 dec. 1931 - Händelser och spörsmål - Spaniens författning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål 53
Det vore oriktigt, om man påstode, att den nya författningen har någon
särskild socialistisk prägel, vilket ju också vore för mycket begärt, då
det socialistiska partiet ingalunda har någon dominerande ställning i
Cortes, även om det är det till medlemsantalet största och otvivelaktigt i
sina led räknar några av de främsta cortesmedlemmarna. På en och
annan punkt är det dock alldeles obestridligt, att socialisternas mening
gjort sig gällande. Det märks redan i den första artikeln, där Spanien
definieras som en demokratisk republik av arbetare av alla slag,
organiserade efter frihetens och rättvisans principer. Det framgår också i de
paragrafer, där det talas om att landets hela förmögenhet är underordnad
den nationella ekonomins intressen, och att all slags egendom kan expro«
prieras om den sociala nyttan så fordrar, varvid dock adekvat ersättning?
skall lämnas. Under samma förutsättning kan egendom också socialiseras
eller nationaliseras, om den sociala nödvändigheten detta kräver. Vidare
ges åt staten en rätt att ingripa för exploatering eller rationalisering av>
produktionen, men det framhålles å andra sidan också, att i intet fall reri
konfiskation får äga rum.
Om arbetet bestämmes att det är en, social plikt och skall lagligen
skyddas. Republiken skall säkra varje arbetare ett nödigt livsuppehälle
och genom särskilda lagar reglera försäkring mot sjukdom, olycksfall,
ålderdom, invaliditet, reglera ikvinno- och barnarbetet, modersikapsskydd,
arbetstid och minimilön etc. Givetvis kunna bestämmelser om allt dylikt
icke intagas i grundlagen utan få bli beroende på kommande lagstiftning*
och väl även på de ekonomiska resurser, som kunna stå till buds.
Icke endast av socialisterna utan av hela vänstern och centern
omfattades kravet på en inskränkning av kyrkans makt. Den katolska kyrkan1,
har som bekant i Spanien spelat en dominerande roll ända in i våra
dagar. Det gäller icke endast det andliga livet, undervisning och allmän
kultur utan också i fråga om näringar, enär kyrkan varit ägare till en
betydande del av den spanska jorden och även av den spanska industrin.
Därmed är det nu slut. Undervisningen övertages av staten och
folkskoleundervisningen skall vara gratis och obligatorisk och för tillträdt,
till den högre undervisningen skall ekonomisk hjälp beredas dem som’
visa fallenhet och håg, vilket får vara den enda urvalsgrunden. Givetvis
skall undervisningen ske lekmannamässigt. Därmted är icke olika
kyrkosamfund betaget att under statens kontroll i sina egna lokaler undervisa
i religion.
Den organisation, varigenom kyrkan i första hand utövar sin makt, har
varit munkordnarna. Om dem har särskilt stadgats. Alla de upplösas i
vilka medlemmarna ha att avlägga löften till annan auktoritet än staten
och de, som utgöra en fara för statens säkerhet. De förbjudas att
förvärva mer egendom än som behövs för fyllande av deras privata uppgifter
och förbjudas likaledes att bedriva industri eller handel samt göras
skattepliktiga. Staten betalar icke längre något till kyrkan, som har att reda
sig själv.
Den fråga, som man trodde skulle komma att vålla de största
svårigheterna var den, om landet skulle organiseras som en enhetsstat eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
