Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 28 dec. 1931 - Händelser och spörsmål - Spaniens författning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54 Händelser och spörsmål
som en federativ stat. Katalanerna lia ju under lång tid krävt autonomi
och gjorde det givetvis också nu, men det har dock lyckats att få grund-*
lagsfäst, att Spanien är en helstat, men att de regiojner, som så genont
folkomröstning och kvalificerad majoritet bestämma, kunna få rätt att på
egen hand fylla vissa statliga uppgifter. Staten behåller dock det
väsentliga av lagstiftningen, medan däremot lagarnas tillämpning i viss
utsträckning kan överlämnas åt regioinen. Det bör kanske framhållas att
undervisning i kastilianska är obligatorisk, men att regionerna kunna låta
i ’skolorna meddela undervisning i regionernas eget språk. Tills
vidare är det Katalonien, som använt sig av möjligheten att bilda en
autonom region genom att anta ett statut, som godkänts av Cortes. Möjligen
kan man framdeles vänta, att också baskerna tillsammans med Navarra’
komma att bilda ett autonomt område, och vissa tendenser därtill ha?
också kunnat spåras i Andalusien. Det råder emellertid då den
skillnaden, att medan katalanerna till sin politiska åskådning äro ganska
avancerade åt vänster, äro baskerna och navarraborina ännu till stor del i
kyrkans band.
Anmärkas bör också, att man redan i grundlagen förklarar sig avstå
från kriget såsom ett politiskt vapen. Detta innebär icke att man
avskaffat allt vad försvar heter eller minskat dess effektivitet. Tvärtom’
har armén snarare vunnit i effektivitet, även om antalet soldater minskats,
och presidenten har givits rätt att förklara krig och sluta fred, men
denna rätt är begränsad till att gälla endast sådana fall, som
överensstämma med N. F:s pakt och då cortes givet särskilt uppdrag. Armén
och flottan skola således endast ha till uppgift att upprätthålla
ordningen.
Lagstiftningsmakten ligger samlad hos cortes, som skall besta av
endast en kammare, som utses för fyra år genom allmän, lika och hemlig
rösträtt av män och kvinnor, som uppnått 23 års ålder. Den artikel, som
ger samma rätt åt kvinnorna som åt männen, stötte på opposition även
på vänsterhåll och förresten till och med hos en av de kvinnliga
medlemmarna av konstituerande cortes. Den spanska kvinnan ansågs
nämligen ännu alltför mycket stå under kyrkans ledning för att man med
förtroende och hopp om självständigt omdöme skulle kunna ge henne
rösträtt. Förslaget segrade dock i en votering, där socialisterna röstade sida
vid sida med cortes högerelement.
Den verkställande makten är överlåten på en president som utrustats
med ganska stor makt. Han utses för en tid av 6 år av en församlings,
som består dels av cortes medlemmar och dels ett lika stort antal
särskilt för ändamålet utsedda elektorer. Han får därigenom visserligen icke
samma fria ställning, som om han hade utsetts direkt av folket, men
blir å andra sidan icke heller helt beroende av cortes. Valbara till
president äro icke militärer, präster och medlemmar av den avsatta
kungafamiljen.
Presidenten äger rätt att upplösa cortes, men upplösning får dock
icke äga rum mer än två gånger under den tid han fungerar som
president, d. v. s. under 6 år. Vildarne har presidenten vetorätt, om vars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
