Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 31 jan. 1932 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66 In- och utrikes
8,000 kr., varigenom nära sjättedelen av de behövliga 74 miljonerna
skulle anskaffas, och detta otillbörliga gynnande av de mindre
inkomsttagarna har naturligtvis framkallat protester från höger och
liberaler, men man finner sig till slut i det oundvikliga. Sedan nu
även propositionen om 20 miljoner i finanstullar blivit framlagd och
av riksdagen godtagen har också svårigheten ökats att skaffa
ersättning för den extra inkomstskatten på ett verkligen tilltalande sätt,
d. v. s. genom en mycket kraftig höjning av kaffetullen.
Regeringens förslag innebar nämligen en höjning med endast 15 öre, alltså
från 30 till 45 öre per kg., som för övrigt fick genomföras mot
socialdemokraternas röster. Även andra poster i denna tullproposition
gåvo anledning till starka betänkligheter, så t. ex. både höjningen av
vissa tullar på frukt och trädgårdsprodukter å ena sidan, bilar och
bildelar å den andra. Man vågar nog säga för socialdemokraternas
del att deras ställning till hela propositionen bestämdes av deras egna
omfattande förslag till ökning av statens utgifter. Hade frågan helt
enkelt varit att finansiera regeringens utgiftsstat, skulle kravet på
täckning t. ex. genom inkomstskatten säkerligen ha blivit rest med
styrka. Men då den socialdemokratiska krishjälpen lägger 26
miljoner ytterligare på den budget som skall finansieras av nya skatter
eller utgiftsbesparingar, och då de sistnämnda synas möta starkt
motstånd, därför att de träffa militärutgifterna, ha socialdemokraterna
sett det mindre onda i regeringens finanstullar, om höjningen av
kaffetullen undantages.
VÄRNPLIKTEN HAR PLÖTSLIGT i överraskande vida kretsar
blivit en metod att lindra arbetslösheten. Inför socialdemokraternas
förslag att spara 17 miljoner genom begränsning av årets
värnpliktsövningar har man inom hela det borgerliga lägret erinrat sig att
statens utgifter inte bara ha den sorgliga sidan att kräva offer av
medborgarna i form av skatter utan också den ljusare att dessa
medel brukas för att ge många människor inkomst, om också inte i
vanlig mening arbete. I säker känsla för att den synpunkt, som heter
militärväsendets effektivitet, inte med någon större fördel kan pressas
särdeles långt inför de stora väljarskarorna, har man i stället slagit
ned på den ökning av arbetslösheten som ett inställande av
värnpliktsövningarna måste medföra. Denna synpunkt har naturligtvis
inte kunnat vara okänd för det socialdemokratiska partiet, som ifråga
om alla det allmännas utgifter framhävt just deras gynnsamma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
