Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 31 jan. 1932 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
In- och utrikes 67
verkan under en tid av depression inom näringslivet, då de enskilda
företagarna våldsamt begränsa sina utgifter för arbetslön och för
inköp av andra "produktionsfaktorer". Men egendomligt är att så
många människor inte lyckas få syn på denna sida av
sparsamhets-problemet, förrän besparingarna hota att gå ut över ett område, där
statens utgifter enligt vanligt språkbruk måste kallas för särdeles
lite "produktiva". Vad socialdemokraterna i grund och botten ha att
invända mot militärövningar som medel att bekämpa arbetslösheten,
är ingenting annat än att metoden är relativt dyrbar och alltså farlig
att rekommendera i ett läge, då ingen svårare beskyllning synes kunna
uppletas gentemot politiska motståndare, än att de sakna sinne för
oundgänglig sparsamhet och sund ekonomi. Annars veta
socialdemokraterna mycket väl att man rent i allmänhet kan resonera om
värnplikt och arbetslöshet så som nu sker på borgerligt håll, d. v. s. att
25,000 värnpliktiga med 150 dagars inkallelse betyder en lättnad på
arbetsmarknaden med samma antal arbetssökande och arbetsdagar.
Det finns intet hinder att fortsätta räknestycket. Under den svåraste
delen av året är det nog ingen överdrift att nu räkna med 200,000
arbetslösa. Varför då inte reflektera på att utan åtskillnad mobilisera
ett tillräckligt antal årsklasser för att få 200,000 arbetssökande dragna
bort från arbetsmarknaden och därigenom bringa ner arbetslösheten
till nollpunkten? Förmodligen skulle ett sådant förslag från
socialdemokraterna även i de mest försvarsvänliga kretsar ha synts ännu
mera "fantastiskt" än det program för offentliga arbeten, som nu
upprört sinnena. Det är onödigt att antyda den ström av
invändningar som omedelbart skulle ha dränkt hela projektet, om det
överhuvudtaget av någon blivit uppfattat som allvar. Men dessa
invändningar hade inte i princip varit av annan art än de som kunna riktas
mot metodens användning i mindre skala vid arbetslöshetens
bekämpande.
DET MEST BEKLÄMMANDE i hela denna diskussion är
emellertid just den kärna av sanning som ligger i uppfattningen, att
värnplikten faktiskt gör arbetslösheten mindre än den annars skulle vara.
En hastig ökning av de olika ländernas rustningar skulle minska
arbetslösheten. Ett världskrig skulle avskaffa den. Till vilket pris,
det är en annan fråga. Men faktum är att krig och förberedelser
för krig äro gamla och välkända former för statens verksamhet, som
ta ländernas tillgångar i bruk, sätta näringslivet i rörelse och skaffa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
