Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 31 jan. 1932 - Gustaf Alegård: Skiljaktigheter i våra läns nativitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skiljaktigheter i våra läns nativitet 107
dock rätt skiljaktiga siffror: Svealand hade det lägsta födelsetalet,
nämligen endast 13,7, Norrland det högsta, 19,9, medan Götalands
siffra kom ungefärligen mitt emellan dessa, 15,9 °/oo- Svealands
utomordentligt låga tal beror dock delvis på storstaden Stockholms
inflytande, ty borträknas denna stad, blir siffran något högre,
nämligen 14,6 °/oo- Mellansverge är dock ett område med utpräglat låg
nativitet, och intet av länen kommer över medeltalet för hela riket.
Inom detta gebit ligger ju också det ovannämnda Örebro län med
sin ytterst ringa födelsefrekvens. Götaland representerar precis
riksmedeltalet, medan Norrlands fem län alla ligga över rikets
genomsnitt.
Sedan vi nu konstaterat dessa fakta, framkommer helt naturligt
frågan: vad är orsaken till dessa olikheter? Till att börja med måste
vi då göra klart för oss, att det s. k. födelsetalet, som vi här rört
oss med och vilket är lika med antalet levande födda per 1,000 av
medelfolkmängden, ingalunda utgör något slags uttryck för
fruktsamheten; snarare kan man säga att det är ett mått på det
relativa organiska befolkningstillskottet. Födelsetalet är ju i hög grad
beroende av befolkningens sammansättning, speciellt ifråga om ålder,
kön och proportionen gifta personer. När vi därför gå att söka
orsakerna till de stora differenserna i födelsetalen, borde vi alltså
först göra jämförelser beträffande befolkningens sammansättning i
nyssnämnda hänseenden. Några färskare siffror än från år 1920 äro
emellertid icke publicerade, varför vi se oss nödsakade använda
nämnda års uppgifter, idet vi antaga att några större förändringar
i ålderssammansättningen ej skett under de 5—10 år, som förflutit
från folkräkningsögonblicket. De uppgifter vi skola jämföra med
födelsetalen äro de gifta kvinnornas i åldern 15—45 år procentuella
andel av folkmängden inom varje län, ty denna befolkningsgrupp är
det ju, som i första hand levererar våra barn, d. v. s. i genomsnitt
cirka 85 % av dem. Uppföra vi nu i den tabell, där länen
ordnats efter stigande födelsetal, procentsiffrorna för de gifta
kvinnorna i åldern 15—45 år för varje län, så skulle man ju närmast
vänta sig en "gång" även i dessa tal, enär man ju borde antaga att
med stigande proportion gifta kvinnor i fruktsamhetsåldern skulle
följa stigande födelsetal. Här möter oss då en överraskning, ty icke
nog med att någon medvariation ej står att upptäcka, man tycker
sig dessutom kunna spåra en antagonism mellan talen, vilket
ytterligare bestyrkes, om man uträknar den s. k.
korrelationskoefficien-ten. Detta tal, som numeriskt icke kan bli större än 1, utvisar om
och i vilken grad tvenne företeelser samvariera, d. v. s. medvariera
resp. motvariera, beroende på om siffran blir positiv eller negativ.
I detta fall få vi ett minustecken för korrelationskoefficienten, vilket
alltså tyder på att födelsetal och procenten gifta kvinnor i
fruktsamhetsåldern så att säga motverka varandra. Detta resultat
verkar onekligen till en början något förbryllande. Förklaringen ligger
dock här som så ofta annars i förefintligheten av en tredje faktor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
