Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 29 febr. 1932 - Händelser och spörsmål - Irland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188 Händelser och spörsmål
sju återstående, uppnår det således icke majoritet. De oberoende med
agrarpartiet inräknat hade förut 19 och ha redan fått 15 valda och deras antal
synes därför komma att bli ungefär oförändrat eller något minskas.
Arbetarpartiet har däremot förlorat någon plats, i det att mot 13 före
valet svara endast 9 nu valda. Som arbetarpartiet emellertid åtminstone
till en början torde komma att stödja Fianna Fail får denna
kombination absolut majoritet oavsett hur valet utfaller i den återstående kretsen.
Följden blir således, att de Valera åter kommer till makten, varifrån
han med så knapp majoritet fördrevs för ungefär jämnt tio år sedan, då
han som protest mot fördraget med England avsade sig presidentposten
och Dail Eireann med två rösters majoritet i stället valde Griffith. Det
återstår nu att se i vad mån han under de gångna åren modifierat sin
hållning eller om han ämnar fortsätta sin oförsonlighet. Skulle man
enbart döma av de agitatoriska vallöftena, skulle det inte vara mycket
hopp om en försonligare hållning, men en ansvarig ställning kan kanske
förmå även en abstrakt matematiklärare att ta hänsyn till andra faktorer
än de rent teoretiska, i all synnerhet som arbetarpartiets stöd med all
sannolikhet inte kommer att ges för vilka åtgärder som helst och utan
arbetarpartiets visserligen ganska blygsamma skara har han som sagt
icke majoritet.
En av hans främsta programpunkter var att Irland och därmed de
irländska bönderna skulle upphöra att betala tre miljoner pund årligen till
England. Dessa tre miljoner utgöra amortering på ttt lån för
genomförande av en agrarreform. Valera hävdar att detta icke är en
privaträttslig skuld från bönderna till engelska staten, därvid den irländska
regeringen endast skulle vara mellanhand utan en del av den statsskuld,
som reglerades i fördraget. Det kan synas egendomligt, att han i denna
punkt håller sig till bestämmelserna i det fördrag, som han för övrigt
förkastar, men det kan knappast tolkas som beredvillighet att också godta
andra dess bestämmelser. Åtminstone vägrar han fortfarande den
engelska kronan den tro- och huldhetsed, som fördraget talar om, och han
kräver för Irland full självständighet utan det beroende som en engelsk
generalguvernör kan beteckna.
Formellt sett voro dess punkter jämte kravet på vissa säkerhetslagars
upphävande de mest framträdande programpunkterna, men reellt viktigare
är det något oklara programmet om att göra Irland självförsörjande.
Landet lever nu i största utsträckning av export av jordbruksprodukter
och då i all huvudsak animalieprodukter till England,, som i gengäld
förser det med industrivaror. Det är för all del endast i stil med den
allmänna tendensen i världen, då Valera nu hävdar, att landet bör sträva
efter att självt genom protektionism sätta sig i stånd att föda sin ständigt
växande befolkning. Omöjligt är det väl inte, men resultatet måste
säkerligen köpas till priset av en ännu mera sänkt levnadsstandard och
det betyder framför allt en fullständig omläggning av hela den
ekonomiska strukturen. Det är tvivelaktigt, om det är detta väljarna innerst
ville, även om de visade stor kallsinnighet mot Cosgraves uppenbara vilja
att ekonomiskt samarbeta med England, då han passade på att utskriva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
