Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 29 febr. 1932 - Händelser och spörsmål - Depression och sparsamhet - Irland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål 187
folk underlåter att »som vanligt» fylla sina behov är inte lika lätt a†tf
förstå. Och då innehavare av köpkraft, som önska ha den sparad, d. v. s.
utnyttjad för framställning av realkapital, icke få denna önskan
tillgodosedd på grund av bristande enskild företagsamhet, har man svårt att se
klokheten i en politik, som vill hindra även staten och kommunerna att
ta sparmedlen i bruk till nyttiga kapitalanläggningar.
Irland. Efter de oroliga år, som under tiden 1916 till 1923 färgade den
gröna ön röd av blod, ha förhållandena så småningom
stabiliserats. Sedan Sinn Fein-rörelsen splittrats och många både av ledarna!
och medlemmarna förött sin kraft och sitt liv i inbördes strid, stannade
makten så småningom hos den mera moderata flygeln under Cosgrave
eller MacCosgair, som hans irländska namn lyder. Segrande i det första
parlamentsvalet år 1923 har han sedan vid val efter val lyckats hallå
sin majoritet, visserligen icke ensamt för sitt parti, Cumann na nGaedheal,
nien med inräknande av det stöd, som en del av de oberoende
representanterna och även arbetarpartiet givit. Den radikalare flygeln unden
de Valera har städse legat under, även om skillnaden ej varit alltför stor.
Man hade nästan vant sig vid att betrakta de nu för snart tio år sedan
utkristalliserade styrkeförhållandena som något permanent. Det bör väl
heller icke bestridas, att f. d. diversehandlaren Cosgrave visat sig vara!
en betydande statsman, som skickligt lotsat den irländska statsskutan förbi
hotande bränningar. Därför kommer det dock icke som enbart en
överraskning, att han nu legat under i striden vid de val, som under februari
förrättats i den irländska fristaten. Tio år äro en lång tid i en
regerings liv, i all synnerhet i ett parlamentariskt styrt land och ännu mer,
då man betänker de instabila förhållandena i världen i sin helhet och
det utgångsläge från vilket den pånyttfödda irländska staten hade att
starta. Det är mänskligt, om det under så pass lång tid hinner samla!
sig ett visst missnöje, skärpt av den ekonomiska krisen, som icke gått
Irland spårlöst förbi, även om det nog kan sägas, att ön kommit
förhållandevis lindrigt undan i jämförelse med de flesta andra länder.
Faktum kvarstår emellertid. Regeringen lyckades icke behålla sin
majoritet, fast det å andra sidan kan sägas, att diet heller icke
lyckades motståndarna att erövra den. Valet är visserligen ännu icke alldeles
färdigt, ty de under valrörelsen åter i smått uppblossande oroligheterna
medförde bl. a. att en av de uppsatta kandidaterna mördades och
enligt vallagens bestämmelser har valet i den kretsen uppskjutits tills ny
kandidatnominering ägt rum. Som Irland väljer efter systemet »singlef
transferable vote» och alltså proportionellt i kretsar med flera
representanter, har detta vals uppskjutande kommit att gälla sju platser av
Dail Eireanns sammanlagt 153, av vilka dock blott 152 nybesättas, då
talmannen icke behöver ställa sig under omval.
145 medlemmar ha således nyvalts. Av dessa har regeringen blott fått
53 mot 64 i det upplösta parlamentet. Oppositionspartiet,
republikanerna eller Fianna Fail för att använda dess irländska namn, har däremot
fått 68 mot blott 57 före upplösningen. Även om partiet skulle få alla de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
