Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1932 - Händelser och spörsmål - Spaniens jordreform
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål 249
vanligare och oftare förekommande oroligheterna i skilda delar av landet
visa emellertid, att någonting snarast måste göras. Väl äro icke
överallt lantarbetare och den jordlösa lantbefolkningen inblandade i dessa
oroligheter, men de fall äro dock många, om vilka det förmäles, att
lantbefolkningen gripit till våldsamma medel i sin betryckta ställning.
Ett förslag till jordreform har nu också framlagts, visserligen icke det
första, men förmodligen det, om vilket diskussionen kommer att föras,
då man efter allt att döma ganska snart ämnar ta itu med detta för rei
publikens trivsel särdeles viktiga problem.
För att kunna skaffa jord åt dem, som önska erhålla sådan, är det
nödvändigt att gripa till expropriation eller inköp från de nuvarande
ägarna. Den första frågen är då i vilken utsträckning ersättning för
denna jord skall betalas. Förslaget utgår ifrån att ersättning skall
lämnas, och denna generella ersättningsplikt anses på socialistiskt håll ha
drivits för långt, då man hävdar att en allmän regel att blott expropriera
mot ersättning är lika orättvis som en att konsekvent expropriera utan
ersättning. Man menar att i åtskilliga fall föreligga sådana
förutsättningar, att någon ersättning icke behövde komma ifråga.
Förslaget utgår emellertid ifrån att ersättning skall lämnas. I frågan
om jord, som innehaves under fideikommissrätt, skall dock endast
betalning utgöras för förbättringar, som verkställts. Övrig jord
kapitaliseras enligt detaljerade regler efter den ränta, som är dien åsätt i
jordregistret (katastern). Kapitaliseringen sker efter fallande skala, börjande
!med 5 o/o, då räntan understiger 15,000 pesetas. Vid en ränta av 200,000
pesetas per år, sker kapitaliseringen efter 20 o/o. För de större
jordområdena kommer således ett proportionsvis mindre belopp att behöva
betalas. För förbättringar, som vidtagits utan att hänsyn därtill tagits
i katastern, skall adekvat ersättning lämnas.
Hela beloppet behöver emellertid icke utbetalas. En del utgår
kontant, medan resten inskrives såsom en under 50 år amorteringsbar skuld,
som förräntas efter 5 o/o. Det kontanta beloppet föreslås graderat efter
räntans storlek. I fråga om egendomar vars ränta icke överskrider
15,000 pesetas, skall en femtedel utbetalas kontant. Den kontanta
andelen sjunker sedan för att ifråga om egendomar, vars ränta överstiger
200,000 pesetas, stanna vid endas! en procent av totalbeloppet.
Nästa fråga är vilka egendomar, som i första hand skola tagas i
anspråk. Först nämnas statens och provinsernas jordegendomar och
därefter de som innehavas med fideikommissrätt, ouppodlade områden, som1
kunna förmodas till mer än hälften vara lämpliga för uppodling, jord i
dålig kultur, sådan jord, som kräver bevattning, särskilt om statens
medverkan därvid kräves, jord som ständigt är utarrenderad för minst 12 år
mot fast ränta med vissa undantag, sådana egendomar, som äro belägna
nära befintliga byar, då de överstiga en viss storlek, 50 hektar för sådan
jord, som kräver bevattning och 5 hektar för annan, och icke odlas direkt
fav ägaren, samt i sista hand då en enskild ägares jordinnehav utgör mer
än femtedelen utav hela kommunens område, försåvitt räntan överstiger
3,000 pesetas. Slutligen bestämmes, att den lokala myndigheten äger att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
