Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1932 - Händelser och spörsmål - Spaniens jordreform
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250 Händelser och spörsmål
bestämma ifråga om all övrig jord, vilken som bör tillgripas, varvid man
har att iakttaga att man håller sig inom vissa fixerade gränser. För
ängsmark bestämmes en gräns från 300 till 600 hektar, för olivodlingar
från 150 till 300 hektar, vinodlingar från 50 till 100 hektar, skogsmark
från 100 till 300 hektar, och för vanlig betesmark från 400 till 750
hektar. Vad som överskjuter den av lokala myndigheten inom dessa
gränser fixerade minsta storleken, kan således exproprieras.
För jord, som icke kräver bevattning, äro gränserna snävare, nämligen
blott från 10 till 50 hektar.
Undantagna från expropriation äro kommunernas jordegendomar,
skogs-ocUingar, sådana områden med gräs och buskväxter, som icke äro
odlingsbara till minst 75 o/o samt mönsterjordbruk.
Å andra sidan gäller det också att bestämma, vilka människor, som
kunna komma ifråga vid jordtilldelning. De skola uppdelas i tre grupper:
daglönare utan jord, jordägare med en årlig kontribution, som understiger
50 pesetas, samt arrendatorer, som ha mindre än 10 hektar torr jord
eller en hektar annan jord. Företräde skall lämnas dem, som äro
familjeförsörjare och av dessa dem vars familj omfattar de flesta arbetsföra
individerna.
I första hand bör de små jordägarnas jordinnehav utökas samt vidare
jord tilldelas sammanslutningar av lantarbetare, som önska driva en
större gård, för att bygga upp nya byar belägna på ett längre avstånd
från nuvarande befolkningsagglomerationer, för iordningställande av
områden, som av staten användas för skogsplantering eller för
bevattningsanläggningar, för industrialiserade stora gods, drivna av staten, vilket
förefaller vara någonting liknande de ryska sovchoserna, samt i fråga om
arrendegårdar för att åt arrenda†orerna trvgga besittningsrätt för den
innehavda jorden, då den icke överstiger 20 hektar.
I fråga om detaljbestämmelserna överlåtes en betydande rätt åt de
enskilda kommunerna att avgöra, huruvida individuell eller kollektiv
driftform skall komma till användning, varvid hänsvn bör tagas till markens
beskaffenhet, de jordhungrigas egenskaper och övriga omständigheter,
som kunna öva inflytande på den framtida ekonomiska ställningen.
Vissa garantier skola ges för att driften kommer att ske på ett
ekonomiskt sätt, som säkrar en normal avkastning utan förstörande av
någon del av produktionsmedlen. I första hand äro innehavarna
ansvariga för tilldelad jord och hus, men subsidiärt skola kommunerna också
kunna göras ersättningsskyldiga. Å andra sidan äger en person, som
nödgas lämna jorden utan att detta beror på misskötsel rätt till
ersättning för de förbättringar, som ha verkställts.
Lagen gäller för republikens hela område, men i första hand gäller
det dock att komma till hjälp i provinserna Andalusien, Extremadura och
de närmast därintill liggande. Ett centralorgan har överuppsikten över
bestämmelsernas genomförande och under det handhavas de nödiga
åtgärderna av organisationer inom provinserna och kommunerna.
Mycket möjligt är att åtskilliga punkter i förslaget komma att
modifieras under behandlingen, men sannolikt torde den definitiva lagen i
stort $ett komma att överensstämma med förslagets huvudlinjer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
