Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 3 maj 1932 - Elik C:son Flodh: Nykterhetsrörelsens neutralitet och privatkapitalismens vådor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nykterhetsrörelsens neutralitet 289
iriskor, så falla de lätt offer för alkoholbruket. Om någon sålunda
vill göra sig besvär med att analysera orsakerna till enskilda
arbetares alkoholbruk, skall forskaren kanske komma underfund med,
att alkoholbruket ej sällan härrör ifrån att individen i sin egenskap
av arbetare fullständigt underkuvats av intressen, som inte äro hans.
På denna punkt har den socialistiska arbetarrörelsen med krav på
industriell demokrati utfört ett gott nykterhetsarbete.
Hur har den moderna nykterhetsrörelsen ställt sig till de moderna
social-reformatoriska strävandena på bostads- och arbetarfrågans
område? Många enskilda nykterhetsvänner ha härvidlag lagt ned ett
gott arbete. Men de stora rörelserna ha ställt sig "neutrala" i denna
kamp och många nykterhetsvänner — däribland Carl Gustaf Ekman
— ha ställt sig rent av fientliga till många strävanden i syfte att
lösa bostadsfrågan och andra frågor. Nykterhets folket har allt för
mycket stirrat sig blint på nykterhets frågan och är därför böjt att
ignorera andra frågor, som intimt höra samman med nykterhets
frågan och måste lösas i samband med denna. När bostadseländet i
följd av den "försvarsvänliga" verksamheten på Europas slaktfält
1914—1918 var som mest brännande och hyreshajarna »manipulerade
som mest ohejdat i skydd av krutröken, sände en kommitté ut en
maning till alla folkliga organisationer om stod och kamp i aktionen för
bättre bostäder. De stora nykterhetsorganisationernas
lokalavdelningar ställde sig ytterst likgiltiga till denna aktion, som efterhand
resulterat i den stora hyresgäströrelsen, vilken bl. a. i Stockholm
försett tiotusentals familjer med hygieniskt tillfredsställande bostäder.
En mängd nykterhetsvänner, vilka inte alla tillhöra de borgerliga
partierna, resonera inför olika sociala frågor ungefär som fogden i
Ibsens Brand: Vi sköta också vår plikt, men bara inom vårt
distrikt! Man menar att bostadsfrågan och "arbetarfrågan" m. fi.
frågor inte ha med nykterhets frågan att skaffa, och så lägges utan
vidare en maning om kamp mot bostadseländet till handlingarna.
De stora nykterhetsgruppernas "neutralitet" i den sociala
kultur-Icampen har naturligtvis tillfört dem en och annan medlem från de
borgerliga lägren. Men denna neutralitet har förlamat rörelsen som
kämpande kulturrörelse, vilket den måste bli för att kunna föra en
verklig kulturkamp med rätts- och kultursamhället som mål. Det är
väl numera ingen funderande människa som tror, att
nykterhetsfrå-;gan kan lösas med en förbudslagstiftning. Nykterhetsfrågan är —
liksom alla andra frågor — en fråga om en ny kultur och en friskare
mänsklighet. Då målet flyttas allt högre och högre i den mån
frammarschen fortgår, så kommer det alltid att finnas förutsättningar för
kämpande människor och framstegsvänliga rörelser. I den mån
nykterhetsfolket kastar den konservativa och samhällsvådliga hänsynen
till den privatkapitalistiska egendomsordningen över bord, i den mån
skall dess kamp vinna anklang i de djupa arbetarleden. Men den
nuvarande småborgerligheten med en rad ledande män, som vid val gå
samman med tomt jobbare och reaktionärer, kan inte påräkna någon
•entusiasm hos de socialistiska arbetarna.
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
