Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 3 maj 1932 - Händelser och spörsmål - Riksbanken och kreugerkrediterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304 Händelser och spörsmål
Man får av denna redogörelse veta att de krediter som indirekt över
Skandinaviska banken eller direkt till kreugerkoncernen av riksbanken
beviljats från febr. 1931 t. o. m. febr. 1932 uppgått till icke mindre än
156 milj. kronor. Den första krediten på 20 milj. kr. i febr. 1931
liksom den andra på 74,7 milj. kronor i april—maj 1931 hade form av
re-diskontering åt Skandinaviska banken. I okt. 1931 beviljades ett lån på
40 milj. kr. direkt åt kreugerföretagen, och i febr. 1932 deltog
riksbanken med större delen — 11 milj. kr.— av en kredit stojn ett svettskti
bankkonsortium lämnade Svenska tändsticksbolaget. De första 20 milj.
synas även nu efteråt icke ha gett anledning till verkliga invändningar.
De 74,7 milj. ha däremot blivit ställda i brännpunkten av diskussionen.
De 40 milj. i okt. beviljades av riksbanken först efter ingripande och
utfästelser från regeringens sida, och de sista 11 milj. hade samma
uppenbara karaktär av statlig stödaktion, tillkommen under regeringens
medverkan.
Den högerhalva inom utskottet, som vill uttala en skarp kritik mot
riksbankens kreditgivning, förbigår med tystnad de båda sistnämnda
transaktionerna. Så mycket mera ingående söker man uppvisa det oriktiga
i den stora maj krediten till Skandinaviska banken. Att Kreuger redan då>
var ur stånd att låna på den internationella marknaden var tydligt, och
med utgångspunkt härifrån anses fullmäktige ha brustit i omdöme, då de
icke likaledes vägrade att sätta Skandinaviska banken i stånd att
tillsvidare förebygga en krasch för kreugerföretagen och väl även därigenom
svåra skakningar för det svenska bankväsendet. Högerns och
bondeförbundets ståndpunkt är i korthet den att katastrofen borde ha tagits på
Våren 1931 i stället för ett år senare. I ljuset av allt vad vi senare fått
veta, kan denna uppfattning naturligtvis diskuteras. Men riksbanken fick
ta ståndpunkt utan att invänta senare tillgängliga upplysningar.
Frisinnade och socialdemokrater ha icke velat ansluta sig till denna foi)m av
ef ter klok kritik. Men även för dem står det naturligtvis klart, att
maj-krediten hade karaktär av en extraordinär åtgärd, och att den även av
fullmäktige själva uppfattades på detta sätt. Under sådana förhållanden
anser denna hälft av utskottet, att det från riksbanken bort övervägas att
hänvisa Skandinaviska banken till att hänvända sig direkt till regeringen.
Den som följt vår svenska högerpress under det sista halvåret i dess
ganska hänsynslösa kampanj mot riksbanksledningen, har kunnat iakttaga,
att attackerna icke enbart riktat sig mot den av vissa anledningar illa:
sedde riksbankschefen, utan i lika hög grad ansetts vara ett medel att
komma åt socialdemokraterna, som man påstått äga ett avgörande
inflytande på riksbanksledningen. Det finns nämligen inte mindre än tre
socialdemokrater bland fullmäktige, har det sagts. Att hr Örne såsom
suppleant för den av K. M:t utsedde ordf. endast deltar i besluten under
dennes frånvaro, tycks man ha förbisett. Men utskottsutlåtandet kommer
aned den ledsamma nyheten, att fram på våren 1931 endast en enda
socialdemokrat funnits bland de sju fullmäktige, och att den kritiserade
kreugerkrediten sålunda får avföras ur arsenalen av tillhyggen mot
so-cfaldemokratin under valrörelsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
