Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1932 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
In- och utrikes 323
arbetena och inte en gång protesterat, då enstaka högermän skrämt
med att socialdemokraternas arbetslöshetsprogram skulle leda till
"inflation". Alla nedskärningar i statens utgifter — med undantag
av militärutgifterna — vinna böndernas gillande, hur uppenbart det
än är, att hela denna besparingslinje får sin mening såsom led i en
deflationistisk politik med prissänkning eller bevarande av de låga
priserna som mål, men däremot måste utgöra ett hinder för den
"återhämtning", man säger sig eftersträva. Till och med när det gällt
att öka jordbruksbefolkningens köpkraft genom de s. k. stödlånen
ha bonderepresentanterna i riksdagen varit sparsammare än
socialdemokraterna. Den slutgiltiga form som denna jordbrukshjälp fått
innebär kontantunderstöd på vissa villkor. Dels kan nämligen den
jordbrukare, som får lånet, befria sig från betalningsskyldighet
genom att göra förbättringsarbeten på egen jord, dels förutsättes även
i övriga fall en senare omprövning av skyldigheten att återbetala,
varvid ganska öppet antydes, att denna skyldighet icke bör utkrävas,
om inte läget för jordbruksnäringen blivit märkbart förbättrat. Om
denna form för hjälp blev det i riksdagen verklig nationell samling,
och endast socialdemokraterna bröto på en punkt enigheten genom
att sammanlagt kräva 21 miljoner för stödlån och ackordslån, medan
de borgerliga visade sin sparsamhet och beviljade endast 15 milj.
Situationen är egendomlig och vittnar om att denna form för hjälp
efter vederbörandes behov och väsentligen till mindre jordbrukare
aldrig helt vunnit de ledande bondekretsarnas hjärta.
TVÅNGSORGANISERINGEN AV
MJÖLKPRODUCENTER-na har däremot inom ledande jordbrukarkretsar kunnat glädja sig
åt varma sympatier, och tveksamheten har berott på farhågor för
missnöjet bland de "osolidariska". Det är en förvånande utveckling
som opinionen inom den svenska bondeklassen genomgått under
trycket av den ekonomiska krisen. Motviljan mot
"fackföreningstvång" har på svenskt bondehåll verkat så ingrodd och uppriktig,
att omvändelsen väl kan komma en att tvivla på talet om segheten i
gamla traditioner och ideologier. Då de i detta fall kommit i
konflikt med intressena, ha de smält ner som snö för solsken. På några
korta år har inom de inflytelserika lantmannakretsarna bildats en
opinion, som stämplar varje motståndare till organisationstanken
såsom en bondeklassens fiende. Den kräver samma underkastelse från
de enskildas sida under vad man anser vara klassens intressen som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
