Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 25 aug. 1932 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
390 In- och utrikes
senare "högerabsurditet" är det åtminstone tänkbart att förverkliga,
och en politik i den riktningen är alltså en fara att ta på allvar.
Den föregivna "socialdemokratiska absurditeten" är ett hjärnspöke,
som förbjuder sig själv och som därför ingen behöver vara rädd för.
DET LIKA EGENDOMLIGA SOM VÄLBEKANTA är nu
att högern ifråga om handelspolitiken ser sakerna mycket klarare och
riktigare när det gäller andra folk. Deras avspärrningsåtgärder
anses möjligen gagna dem själva, men alldeles säkert anses de skada
övriga länder och alltså vara en olycka för världen i stort sett. Även
andra länders strävan att genom nedpressning av arbetslöner göra
sig konkurrrenskraftiga på världsmarknaden ogillas såsom i strid
mot gemensamma intressen. Annorlunda kan man i alla händelser
inte uppfatta klagomålen över den "hänsynslösa konkurrensen från
andra länder" inte minst när det gäller trävarorna från Ryssland.
"Bidrar månne det ryska systemet med slavarbete till svältlöner och
hänsynslöst organiserad dumping av detta slavarbetes produkter att
minska varuöverflodet och armodet?" Det är högerns ledare som
frågar så i ett av sina valtal, och hans eget svar är ju klart redan
av frågans formulering. I hans ögon skulle det säkerligen alls
inte hjälpa de stackars ryssarna, om de svarade, att de äro så illa
tvungna att finna sig i de dåliga lönerna och de dåliga priserna för
att få sälja. Men då frågan gäller de svenska exportindustrierna,
anses det inte bära självklart att lönerna måste ner för att göra oss
konkurrrenskraftiga mot utlänningar, utan alla som sätta sig till
motvärn mot lönesänkningarna, anses inte bära kämpa mot
fosterlandets intressen utan också i fåvitsko mot "de ekonomiska lagarna".
ATT SÄNKA VÅR LEVNADSSTANDARD är det stora
botemedel mot krisen, som vid sidan av tullmedicinen ordineras från
högerhåll. Både kravet på sänkta löner och på en extraordinär
sparsamhet äro helt naturliga led i den tankegång, som fortfarande söker
orsaken till alla ekonomiska svårigheter i att människor konsumera
för mycket och "leva över sina tillgångar". Man gör bara, synes
det, ett enda undantag, men detta är tillräckligt stort för att göra
hela svältkuren misstänkt. Då de högersinnade samhällsläkarna
undersökt den svenska jordbrukarklassens tillstånd, förklara de
nämligen enstämmigt, att här finns bära en väg till räddning: högre diet,
ökade inkomster. Man tvistar ettrigt om vilket borgerligt parti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
