Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 25 aug. 1932 - Henrik de Man: Den nyupptäckte Marx
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
424 Hendrik de Man
där den ursprungliga borgerligt-liberala humanismen slår över i
proletär-socialistisk humanism, som ju blott är det konsekventa
användandet av det humanistiska tänkesättet på det kapitalistiska
samhället.
Men vad betyder då denna humanistiska Marx för marxismen?
Rör det sig här om en senare övervunnen ståndpunkt eller om en
uppfattning, som en gång för alla ligger bakom Marx’ hela livsverk
som en betydelsefull förutsättning?
Svaret på denna fråga förutsätter en grundligare granskning av
det marxska tänkandets utvecklingshistoria än här är möjligt. Det
må räcka med en hänvisning till att man ingalunda kan gå förbi
med anmärkningen, att denna skrift är blott en omogen
ungdomsskrift.
Det är riktigt, att Marx endast var 26 år gammal, men
Kommunistiska manifestet, som visar honom både som tänkare och som
författare på en höjd, som han senare icke överskred, kom till blott
tre år senare. Ungdomsverkens period, vars intresse blott är av
biografisk natur, slutar senast med år 1843. Då Marx skrev
Manuskriptet, hade han tagit steget över till socialismen sedan minst ett
år. I kritiken av den hegelska rättsfilosofin, i breven till Ruge, i
judefrågan o. s. v. hade han redan 1843 lagt ned de viktigaste
tankar, vars utarbetande och vetenskapliga motivering hela hans
senare arbete gällde: proletariatet, vilket från objekt blir historiens
egentliga subjekt, den proletära nöden som det moderna uttrycket
för den historiska nödvändigheten, proletariatets frigörelse som
mänsklighetens frigörelse, den reala historiedialektiken som
klasskampernas historia, ideologins beroende av de verkliga sociala
förhållandena o. s. v. Det feberaktiga studiearbete, som han bedrev i
Paris 1844, skulle blott tjäna utarbetandet och den närmare
motiveringen av dessa tankar. De samtidiga smärre skrifterna och
excerp-terna, som delvis ha förirrat sig in i Manuskriptet, bevisa hur långt
han redan hunnit med de tre stora uppgifter, som då sysselsatte
honom: den slutliga uppgörelsen med hegelianismen, kritiken av den
klassiska nationalekonomin och studiet av den franska
revolutionshistorien.
Därvid är att beakta, att Marx’ ekonomiska lara vid denna tid
grundlades, medan de filosofiska förutsättningarna för det marxska
tänkandet funno sin mognaste och slutnaste formulering i
Slutavräk-ningen med hegelianismen. Denna slutavräknings betydelse för Marx
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
