Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 10 sept. 1932 - Otto R. Wangson: Kvinnan och arbetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kvinnan och arbetet 469
ännu i stor utsträckning — livegen. Hon har saknat just det, som
dock måste anses som en huvudbeståndsdel i all personlig frihet och
själva dess grundförutsättning: rätten att ta sitt öde i egna händer
och gestalta det efter sin egen vilja och sitt eget förstånd. Friheten
att välja levnadsbana eller yrke efter håg och fallenhet har intill
senaste tid varit kvinnorna förmenad.
Den industriella revolutionen, som omvälvt så många sociala (och
gudomliga!) institutioner och förhållanden, skakade även
äktenskapets grundval. Denna var — och är ännu i största utsträckning —
kvinnans beroendeställning till mannen-familjeförsörjaren. Så kom
kapitalismen och spände arbetarkvinnorna för sin triumfvagn.
Maskinerna gjorde kvinnan till mannens jämlike även ifråga om
industriellt kroppsarbete och berövade därmed männen deras tidigare
naturliga monopol på förvärvsarbete. Otaliga arbetarhustrur, som med
den kapitalistiska utvecklingens våldsmakt rycktes bort från hem och
barn, blevo familjeförsörjare, helt eller delvis; de fingo därmed en
självständig ekonomisk existens. Världen blev upp- och nedvänd!
Och det till den milda grad, att kvinnorna började tänka över sin
ställning i samhällslivet och göra uppror mot eviga naturlagar!
Kvinnoemancipationen, lika litet som socialismen, är emellertid en
skrivbordsteori; båda rörelserna ha framsprungit ur den ekonomiska
utvecklingen och drivas fram av den. Ingendera står heller i längden
att hejda med barriärer av privilegier och fördomar.
I själva verket är det arbetarkvinnorna, som, omedvetna om sin
historiska mission, gått i spetsen för kvinnoemancipationen. Och,
märkligt nog, den mötte till att börja med inget motstånd alls från
dem som makten hade i samhället; ty den hotade inte deras monopol
på alla högre (mera inkomstbringande) tjänster och arbeten. Den
tvärtom gagnade deras intressen, i det att den ökade utsugningen,
som var källan till deras rikedom och makt. Först då kvinnorna
drogo sådana orimliga konsekvenser utifrån sin nya ställning i
produktionsprocessen, att de krävde jämlikhet med männen ifråga om
uppfostran och utbildning samt fri tävlan om allt arbete, blev det
riktigt oro i lägret.
Nu reste sig Mannen i hela sitt väldiga majestät och förvisade
med en myndig handrörelse kvinnorna till deras rätta plats i
samhället : hemmet. Om arbetarkvinnorna drevos därifrån till fabrikerna,
så var det ju bära i sin ordning; dem passade det väl så bra att sköta
maskinerna som att sköta sina barn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
