Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 2 okt. 1932 - Otto R. Wangson: Kvinnan och arbetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KVINNAN OCH ARBETET
Av OTTO R. WANGSON.
II.
Äktenskap och arbete.
Det är förklarligt, ehuru djupt beklagligt, att den våg av
arbetslöshet, som nu går Över världen, hotar att skölja bort inte bära en
god del av de materiella landvinningar, arbetarklassen under en seg
och hård klasskamp i solidaritetens och socialismens tecken lyckats
göra, utan också en hel del andlig barlast: socialistiska principer av
gamla, goda märken. Att vara trogen sina principer är emellertid
inte alldeles detsamma som att vara "doktrinär", liksom "realpolitik"
inte är identisk med principlöshet: "principerna ger man fanken;
vartill skulle mian annars använda dem". I nöden prövas vännen,
heter det; i nöden prövas även teorier och principer, och om de,
som det händer, inte alltid hålla, kan det bero på att — man inte
själv håller på dem. . . Om man påstår, att nöd bryter Iag, så är
därom ingenting att säga, ifall man därmed bara avser att konstatera
ett faktum, lätt iakttagbart. Men det är inte bra om man därmed
vill skyla över sitt eget lilla lagbrott, begånget i nödens skugga.
Inom arbetarklassen har såsom i en tidigare artikel antytts
kvinnans rätt till arbete aldrig varit på allvar bestridd. Den har över
huvud knappast varit diskuterad. I industrins barndom var det
heller aldrig fråga om någon "rätt": kapitalet behövde billig
arbetskraft för att öka sin profit. Det köpte barn och kvinnor. Därmed
basta! Och senare, då arbetarna började timra sina organisationer
till självförsvar och dessa blevo starka nog att få ett ord med i
laget vid avtalsförhandlingar och uppgörelser, hade även den
socialistiska upplysningen nått massorna och genomträngt deras ledare. Och
för socialdemokratin, som å ena sidan kämpade för hela
mänsklighetens ("det arbetande folkets") befrielse ur ekonomiskt slaveri och
å andra sidan insåg, att mänsklig frihet utan ekonomisk frihet
(d. v. s. en självständig ekonomisk existens) är en omöjlighet, kunde
det inte gärna uppstå någon tvekan om det berättigade i kvinnornas
likställighetskrav. Eller hörde inte också kvinnorna till
mänskligheten och måste tillerkännas mänskliga rättigheter? Och är inte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
