Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 2 okt. 1932 - Otto R. Wangson: Kvinnan och arbetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
522 Otto R. Wang son
den första av dessa rätten att ta sitt öde i egna händer och gestalta
det efter sin vilja och måttet av sina krafter?
Jo, utan tvivel. Teoretiskt, tillägger man kanske med den lilla
fnysning av förakt för idéer, som är så klädsam för "realpolitikern".
Men nöd bryter lag — et cetera. I tider av svår arbetslöshet, då
hundratusentals män, däribland tiotusentals "familjeförsörjare", gå
utan sysselsättning, är det upprörande, att kvinnorna skola
konkurrera om de få arbetstillfällena och "ta brödet ur munnen" på männen
— familjeförsörjarna och deras hungrande barnskaror ...
Man talar ofta, kanske med rätt, ehuru utan vidare högaktning,
om "kvinnologik". Mindre ofta talar man om "mannalogiken". Det
är en falsk blygsamhet, som är helt och hållet omanlig... Ty nog
finns det också en sådan logik. I vart fall, så snart män tänka
och resonera i kvinnofrågan. Då är det mera sällan hjärnan, som
är i funktion, oftare blodet. Och när man ser rött i en fråga, ser
man sällan rätt.
Resonemanget härovan om kvinnorna som skamlösa brödtjuvar i
en svår nödtid är ett näpet prov på manligt känslotänkande eller vad
jag nyss kallade "mannalogik". Det är riktigt en liten bit: det är
klart, att om man med våld kör bort sina konkurrenter, så blir
sedan konkurrensen mindre svår. .. Och det är även fullt logiskt,
att man vänder våldet mot de fysiskt svagare, kvinnorna; därvid
följer man ju för övrigt bara minsta motståndets lag. .. Vad man
kan invända däremot är, att det inte är just socialistiskt. Och det
är för övrigt inte ens konsekvent. Om man ömmar så starkt för
familjebildningen (och nativiteten?), att man därför vill driva
kvinnorna från förvärvsarbetet, så är det ju bara en dålig halvmesyr.
Man måste naturligtvis ta steget ut och anställa klappjakt jämväl pä
alla arbetande ungkarlar. Eller varför inte? Det var ju plats för
familjeförsörjaren, man till varje pris ville bereda. Eller var det
inte det, när allt kommer omkring? Var det bara ett könsmonopol,
man på denna bakväg tänkte återerövra ? Uppenbart, ty någon annan
skillnad än den könsliga mellan manliga och kvinnliga ungkarlar lär
icke stå att upptäcka. Socialt sett — utifrån den familjefanatiska
ståndpunkten — äro båda lika onyttiga varelser och stå, om de ha
arbete, bara i vägen för familjebildningen.
Likväl har ingen vettig människa velat utestänga de ogifta i
gemen från förvärvsarbete. Veterligen plägar inte ens egenskapen
av familjeförsörjare betraktas som någon särskild befordringsgrund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
