Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 2 okt. 1932 - Otto R. Wangson: Kvinnan och arbetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
530 Otto R. Wång son
man fordrar av två makar med tillhopa 6 tusen kronors inkomst
att de på samhällssolidaritetens altare skola offra hela hustruns
arbetsinkomst, låt oss säga två tusen, hur stort offer har man då rätt
att fordra av en ungkarl med lika stor inkomst som de båda
makarna tillhopa eller ännu större?
Men den frågan ställer ingen. Ty talet om samhällssolidaritet är
med förlov sagt bara prat — som emellertid är mycket gångbart mynt
i diskussionen om gift kvinnas förvärvsarbete. I övrigt ska man
tala tyst därom, så att man inte oroar någons samvetsfrid.
Diskretion hederssak.. .
Innan samhället beslutat sig för en allmän ransonering av
arbetstillfällena så att de räcka till för alla, med klart företräde för
familjeförsörjarna, och för en maximering av den socialt tillåtna
inkomsten — två radikalåtgärder, som nog torde inge betänkligheter
även hos den mest offervillige — kan det icke förebäras något
bärande skäl för ett förbud för just två makar att efter måttet av
sina krafter sträva för sig och de sina. Att över huvud i detta
sammanhang tala om dubbelanställningar är ju för övrigt rena nonsens;
dubbelanställning innebär ju, att en person innehar två anställningar,
och här var det ju fråga om två människor, som innehade endast
var sin anställning.
Förklaringen, den enda ehuru visserligen inte alis rimliga, till att
man kunnat överflytta begreppet dubbelanställning på det normala
förhållandet, att två männniskor ha en anställning var, måste vara
att man är fången i den gamla fördomen, som betraktar äktenskapet
som en försörjningsinrättning för kvinnorna med mannen som
"familjeförsörjare". Och eftersom, utifrån detta betraktelsesätt,
hustrun redan har sin försörjning och på inget vis får ha någon
annan (hon ska nödvändigt "äta ur hand"!), så blir det en
"dubbelanställning" för henne, om hon innehar något arbete utom hemmet.
Detta även om hon anställer en medsyster för utförande av arbetet
i hemmet, i vilket fall hon ju inte på något vis minskar antalet
arbetstillfällen. Men då retar man sig över detta. Är hon för fin
att själv sköta sitt hus, heter det; så anmärker man vidare på att
hon, som själv kanske tjänar 200 kronor i månaden bara betalar
sitt hembiträde 50 — kort och gott man blandar in alla möjliga
ovidkommande saker i resonemanget. Ty att lönesystemet nu en
gång är sådant, att olika tjänster betalas olika, det kommer man inte
ifrån och retar sig knappast så mycket över — utom i detta
sammanhang, förstås.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
