Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 3 dec. 1932 - Alva Myrdal: Kollektiv bostadsform
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kollektiv bostadsform 605
kök. Detta är den närmast till hands liggande lösningen av den
utearbetande familjens hushållsproblem. Det är också den lösning,
som så ofta praktiserats utomlands. Särskilt i Amerika är väl
familjehotellet den normala bostadsformen för en självförsörjande
eller två gifta självförsörjande.
De nackdelar det amerikanska familjehotellet har från
trevnadssynpunkt äro helt beroende på de lokala förhållandena.
Yrkesrörligheten är i Förenta staterna utomordentligt stor och därför kan
familjehotellen inte bygga på ett bofast klientel: individuell
möblering av en våning i ett familjehotell lönar sig inte. Och den
smaklösa likformighet, som anses utmärka dessa företag, är ej större
utan precis densamma som i de amerikanska privathemmen. En
väsentlig skillnad mellan ett dylikt amerikanskt och ett kooperativt
realiserande av kollektivhustanken skulle ligga i att det amerikanska
är ett affärsföretag, varför inbesparingen mellan privat och
kollektivt hushåll går till hotellägarens profit; en annan skillnad vore att
i och med att möblering, heminredning hos oss skulle utföras av
hyresgästen själv, huset ges mindre karaktär av hotell, mer av
bostadshus. Den kooperativa förvaltningen blir allt vanligare i bostadshus
— dess nästa steg tyckes konsekvent föra till kooperation även i
hushållningen.
I denna skildring av kollektivhuset har ännu icke den största
komplikationen införts: barnen. Men även i ett privathushåll med
två utearbetande makar äro de den verkligt stora komplikationen.
Vad som sker med barnen i dessa hem är bäst att icke dröja vid.
Vare sig de fösas omkring av en barnjungfru eller lämnas åt sig
själva på gatan eller hur än sker: någon konstruktiv uppfostran
kan vi inte tala om. Barnkrubborna ha vuxit fram ur ett socialt
hjälpbehov hos denna kategori mödrar, men nu växer behovet allt
starkare att denna art av verksamhet skall utvidgas och höjas.
Barnkrubban är givetvis i och för sig en social vårdanstalt av allra
största betydelse. Men den har dock en del nackdelar, som bruka
vidlåda sociala hjälporganisationer: den tar sikte på att fylla ett
rent elementärt, materiellt behov; den ser till att barnen icke svälta
eller frysa eller förolyckas.
Men moderna mödrar vilja ha något mer än en parkeringsplats
för sina barn. Man kan möta deras krav i den kollektiva
barnkammaren; man kan skapa en institution, som tillgodoser de mate-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
