Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 31 mars 1933 - Kvinnor med vilja. Av Victor Svanberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hennes kärleks yttringar äro till graden och även till arten skilda
från vad som i förra århundradet kallades kvinnlighet. En Ingeborg
på Tegnérs tid kunde få älska extatiskt, trofast och gärna
brottsligt, men passivt, aldrig annat än passivt. Hon fick brinna, men
"stilla, o, stilla". Ingeborg av i dag är tvärtom aktivare än sin
manliga motpart. Hon sitter inte vid spinnrocken och väntar på
honom, inte ens vid skrivmaskinen. När hon en kväll ängsligt
lyssrat på hissens gnissel men inte fått se Honom träda genom hennes
dörr och sträcka handen till att släcka det elektriska ljuset, vad gör
hon då? Hon går att söka honom. Hon är lycklig att se en skymt
av hans ironiska leende eller hans blåklintsögon, hon söker förströ
sig med andra mäns kärlek, men kan inte glömma. Hon tigger om
hårda ord, om hat — blott inte likgiltighet. Hon får vad hon vill,
såras, flyr och lider, men kommer tillbaka. Det är som att gå i torr
och tung sand, men hon går tappert på. Och hon når till sist målet.
Målet är icke, som några på kraftord alltför rika dikter låta en
frukta, något kärleken-lika-med-hat-frosseri a la Strindberg. Målet
är tvärtom den namnlösa lycka som nås genom ridderlig förlåtelse,
ödmjuk självuppgivelse; men den som är mäktig sådana offer, blir
därmed också mäktig ett stolt besittningstagande. Ingen kvinna
av förra seklet skulle vågat eller förmått en så öppen bekännelse
som denna:
Tag mig, håll mig mot ditt hjärta tätt;
allting som är tungt nu blir det lätt.
Slut mig i din famn, se på mig ömt.
Har jag hatat dig? Det har jag glömt.
Har jag sårat dig? Förlåt mig det.
Du är livet, det är allt jag vet.
Var du grym mot mig? Du hade skäl.
Utan dig är ingenting mig väl.
Tag mig, håll mig mot ditt hjärta tätt?
allting som är tungt nu blir det lätt.
Det är den modernaste kvinnan: människa och kvinna lika mycket,
personlighet och hängivenhet lika mycket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
