Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 10, 30 sept. 1933
- Från läsarna. Social psykologi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FRÅN LÄSARNA
Social psykologi.
Till dr Ahlbergs mera personliga karakteristik av undertecknad som
kritiker skall icke fogas många anmärkningar. Troligtvis kommer genom
den. vår polemik att hos läsarna kvarlämna det intrycket, att dr Ahlberg*
är en högtstående moralisk personlighet och därjämte en auktoritet och
undertecknad å andra sådan en ung och frän spoling av tvivelaktig
kompetens. Måhända är det så. Att denna möjlighet icke på något sätt kan
utgöra sanningskriteriet på dr Ahlbergs socialpsykologiska teorier eller min
kritik av dessa torde dock vara uppenbart. Ett annat sanningskriterium,
som har utgjort kärnan i dr Ahlbergs svar på min kritik, nämligen att
ett omdöme är sant allt efter dess förkunnares världsberömdhet, vågar
jag på rätt enkla kunskapsteoretiska grunder betvivla.
Här kunna icke mina »respektlösa» omdömen över vissa tyska författare
närmare kvalificeras. Dessa1 äro måhända vördnadsvärda personligheter.
Att i deras skrivbordsfunderingar ingå geniala uppslag och ibland även
plausibla problemlösningar torde allmänt erkännas. Intet av detta
betvivlar jag. Däremot hyser jag den ganska vanliga åsikten, att
spekulativa funderingar icke böra få rätt gentemot empirisk forskning, helt enkelt
på grund av omöjligheten att bedöma sanningsvärdet av
forskningsresultat, vilka meddelas i obestämda termer och erhållits under speciella
personliga betingelser, omöjliga att kontrollera för andra forskare.
Dessutom har jag velat understryka, att mellan dr Ahlbergs lärofäder
finnas en del så principiellt olika utgångspunkter att man icke utan en
ingående analys av deras förutsättningar kan återge deras läror och
därvid erhålla teoretiska grundvalar, vilka äro enhetliga och utan
motsägelser. Principiellt skilda socialpsykologiska utgångspunkter, svåra att
sammanfatta, finnas t. ex. hos Max Weber, Freud och Spranger. Denna
invändning synes mig/ rätt väsentlig. Man kan nämligen icke »beskriva
vad som faktiskt sker» utan hjälp av teori (= problemställning), vadan
man lämpligen bör ha klart för sig innebörden och rimligheten av den
använda teorin.
Den första av de lektioner i vetenskapslärans grunder, vilka dr
Ahlberg velat meddela måg, förefaller en, smula egendomlig. All vetenskap
är blott beskrivning, påstår dr Ahlberg. Det beror ju på hur man
bestämt sina begrepp. Om dr Ahlberg därmed menar, att man i kunskap
aldrig når utöver den sinnliga verkligheten, så synes mig nämnda
utläggning vara onödigt omständlig för art antyda denna princip. Men
lom meningen är t. ex. att en kriminalog skulle inskränka sig till att
beskriva ungdomsbrottsligheten i stället för att förklara den genom
angivande (= beskrivning) av med denna brottslighet korrelerade sociala och
psykologiska faktorer, så, är det en klar och grundlig orimlighet. Mitt
eget omdöme över förklaringsmomenten i den franska och italienska
masspsykologin, innebar sålunda, att rimliga förklaringar, alltså beskrivningar
av de faktorer, som stå i funktionssamband med psykologiska massföre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 03:16:21 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1933/0513.html
