Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1 febr. 1936 - Lindquist, Sven G.: Om kapital och kapitalism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om kapital och kapitalism
93
mål hade "människan", till vinstsystemet, där "kapitalets formerande
är självändamål och människan blivit dess personifikation:
kapitalisten",4 var den främsta källan till tidens nöd. Men deras djupa
etos förmådde icke föra dem över gränsen till en analys av
kapitalismen.
Den tids- och rumsspänning, som i det kapitalistiska samhället är
för handen mellan produktion och konsumtion, mellan producent och
konsument, tillika med det komplicerade utbytesmaskineri, av vilket
hushållningen betjänar sig, gör att vid ett enkelt betraktande de
fundamentala ekonomiska sammanhangen döljas av ytföreteelser.
Hela kritiken mot Marx går just ut på en sammanblandning i detta
hänseende. Det problem Marx förelade sig att lösa var att söka
fastslå vad som var speciellt i den kapitalistiska
produktionsordningen, vad som skilde den från alla tidigare.
Det gängse kapitalbegreppet motiverar icke ett dylikt namn för
det massproducerande, industriella systemet. Men vi sågo av
citatet från Wilbrandt, att även den reaktionära katolska ekonomin
var på det klara med att det existerade en väsensskillnad mellan
medeltidens för behovstäckning och vår för vinst avsedda
produktion. Tillbakablickandet var emellertid färgat av den
gamla-goda-tiden-mentalitet, som också kännetecknade nationalsocialismens
oppositionella program, och förbisåg att redan på mycket tidiga
utvecklingsstadier kapital — penningkapital — använts som medel till
vinst. Att betrakta den moderna kapitalismen som en påbyggnad
på medeltidens ränteocker kan icke ge någon verklig förståelse.
Kärnan till vår uppfattning av det nya produktionssystemet måste
sökas i dettas egen kärna, i produktionsprocessen. Vi måste
blottlägga den feodala tributens förvandling till kapitalistisk profit.
Kedan Adam Smith var på det klara med att allt ägt icke i
egentlig mening var kapital. Marx har utvidgat denna uppfattning och
gjort distinktionerna klara. I Das Kapital har han på en rad ställen,
ehuru tyvärr aldrig i något fast sammanhang kring en definition,
framlagt sin och den principiellt socialistiska uppfattningen av
kapitalet. Här ha några av dessa ställen sammanförts som en inledning
till den senare marxkritiken.
För Marx är kapitalbegreppet ytterligt snävt. Det "är icke ett
ting utan ett genom ting förmedlat samhälleligt förhållande mellan
personer".5 (Jfr Böhm-Bawerk!) "Pengar såsom pengar och
pengar såsom kapital skilja sig närmast blott genom sin olika
cirkulationsform. Varucirkulationens omedelbara form är V—P—V,
förvandling av varor i pengar och återförvandling av pengar i varor,
alltså säljande i avsikt att köpa. Bredvid denna finna vi emellertid
en annan specifikt annorlunda. Formen P—V—G, förvandling av
pengar i varor och återförvandling av varor i pengar, köp i avsikt att
sälja. Pengar som i sin rörelse beskriva denna sistnämnda
cirkulation, förvandla sig i kapital, bli kapital och äro redan till sin bestäm-
* Cit. efter R. Wilbrandt.
5 Das Kapital, Hamburg 1922, Bd I, sid. 731.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
