Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 11, 5 nov. 1936 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
In- och utrikes
531
60 proc. av rösterna. Det är i så fall t. o. m. något lite fler än vid
valet 1932, då det stannade vid 57 proc. Men eftersom valsystemet
är majoritetsval inom varje delstat för sig, kom den rooseveltska
majoriteten att bli åtskilligt mycket större, ja helt enkelt den största,
som någonsin förekommit vid ett dylikt val. Republikanerna erhöllo
icke mer än 8 elektorer av 531, en löjligt låg siffra. Ännu 1928, för
bara åtta år sedan, hade detta parti dock 444 elektorer mot
demokraternas 87. Ännu 1932 förblevo sex stater republikanerna trogna med
sina 59 elektorer, men i år är det endast två av de allra minsta
staterna, som röstat republikanskt. T. o. m. Pennsylvania, som aldrig
tidigare röstat demokratiskt, övergick i år.
Med den besynnerliga amerikanska partigrupperingen vet man
emellertid inte så noga hurudan partisammansättningen i kongressen
blivit, mätt med våra mått, d. v. s. hur många konservativa och hur
många låt oss säga liberala, som blivit valda. Åtskilliga av
kongressens radikalare element ha tillhört det republikanska partiet liksom
fallet för övrigt varit med Roosevelts regering, där ett par av de
radikalare formellt tillhörde det republikanska partiet. Å andra sidan
ha några av de mest förbenade konservativa invalts av demokraterna.
Så är förmodligen fallet även i år. Den omständigheten, att det
demokratiska partiet vunnit sin stora seger på Roosevelts namn, kan
dock inge förhoppningar, att med hans prestige som hävstång
nödvändiga reformer skola bli möjliga att genomföra, även om
kongressens flertal icke skulle vara helt igenom liberalt.
Man kan därför motse ett fortsättande efter de linjer, som följts
under de sista åren. Ytterligare både sociala och ekonomiska
reformer kunna vara att vänta. För arbetarklassens del bör det
betyda samhällets stöd, så att den fackliga organisationsfriheten
och den kollektiva förhandlingsrätten skyddas. Den agrara
politiken torde alltjämt komma att inriktas på planering, även om
produktionsbegränsning av samma art som de sista åren förmodligen ej
kommer i fråga. De sista årens torka har så kraftigt reducerat
skördarna, att begränsning för begränsningens skull icke erfordras, men
däremot är reglering just till skydd mot torkan eller rättare sagt för
dess förebyggande mycket önskvärd och det är också på den linjen
regeringen av högsta domstolen tvingats över.
Det är f. ö. icke uteslutet, att högsta domstolen kommer att inta
en än mera central plats i den amerikanska politiken under de
följande åren än vad den gjort under de gångna. Om dess tolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
