Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 25 juni 1937 - Fredriksson, Karl: Socialismens värdenormer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Socialismens värdenormer 28v^
mödrahjälp ooh barnbidrag som vi närmast åsyftade med
kongress-deklarationen 1932. Den egentliga tanken var nog att vi skulle gripa
oss an med att överföra viktigare produktionsmedel i samhällets ägo.
Och att bara .socialiiseringsnämnden bleve färdig, så skulle det bli
något av. Sedan dess har det gått fem år. Brådskan har inte synts
hetare än att vi med partiets goda minne låtit nämndens ledamöter
sköta utredigeringen av slutbetänkandet på lediga stunder, för övrigt
utan arvode.
Om en teoretisk analys alltså flyttar socialiseringen till en
andra-rangsplats — en fråga om medlet, icke om målet — har en
motsvarande tillbakaflyttning alltid ägt rum i vår praktik. Icke
socialiserings-doktriner, utan de fattigaste folkgruppernas påtagliga och
näraliggande behov har anvisat de uppgifter, som vi främst inriktat våra krafter
på att lösa. Häremot kan invändas, att praxis i det mänskliga livet
ofta är svaghetens avvikelse från den väg som helst borde följas, och
att vår praxis icke är ett pålitligt mått för vad som är det rätta. Det
kan sägas vidare, att en beslutsam och genomgripande
socialiseringsaktion i dag, även om den kostar svåra tillfälliga offer, skulle åt våra
efterkommande om tio eller femti år ge mångfaldigt mer av frihet
och välstånd än vad hela raden av successiva reformer kan väntas
ge på motsvarande tid.
Ja — om man bara visste det. Eller bara trodde det med verklig
övertygelse. Trosvissheten skulle vara större, om det varit möjligt
prestera ett annat övertygelsematerial från Ryssland, där en generell
socialisering ägt rum och dess verkningar en tid kunnat iakttagas.
Färgrika skildringar når oss både om de storartade framstegen och
om det oerhörda eländet. Det statistiska materialet är kanske
beträffande Ryssland ännu vanskligare som hållpunkt för omdömet än vad
statistik i allmänhet är. Det som finns tillgängligt är emellertid
såtillvida sannolikt, som det förklarar varför det samtidigt kan vara
sant, att stora och allmänt omvittnade framsteg verkligen gjorts, men
att de stora massornas levnadsstandard likväl är efter våra begrepp
synnerligen låg. En icke ovanlig illustration till det ryska uppsvinget
är ett diagram, som visar hur industriproduktionen i den
kapitalistiska världen under de senare åren sjunkit, ,i det djupaste läget
ända ned till 60 procent av 1929 års nivå, medan industriproduktionen
i Ryssland sedan 1929 stigit ända upp till det tredubbla eller, om
kurvan dras in på 1937, det fyrdubbla mot 1929 års nivå. Tittar man
i folkförbundets statistik, som bygger på vederbörande länders
officiella uppgifter, finner man diagrammets riktighet bekräftad. Av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
