Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 25 juni 1937 - Fredriksson, Karl: Socialismens värdenormer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290 Karl Fredriksson
internationella arbetsbyråns statistik finner man vidare att de ryska
lönerna fördubblats från 1929 till 1935. Enligt -olika källor,
däribland Citrines "I search for truth in Russia" kan antagas att
lönemedeltalet för de ryska arbetarna så sent som 1935 låg vid omkring
200 rubel i månaden, betydlig^t mera för särskilt kvalificerade, men
betydligt lägre för olärda. Av en jämförelse med priserna vid
samma tid framgick, att rubelns köfpkraft motsvarade 20 ä 25 öre i
svenskt mynt.
Att den industriella utvecklingen icke betytt mera för den ryska
arbetarens levnadsstandard är vid närmare eftersyn icke så
motsägelsefullt som det först iser ut. Ryssland var vid utgångspunkten för
jämförelsen svagt industrialiserat. Att industriproduktionen sedan
1929 hunnit tredubblas betyder icke, att Ryssland ,som industriland
kommit ens tillnärmelsevis i nivå med de högst utvecklade
västeuropeiska industriländerna. Därtill kommer ett par särskilda
omständigheter som gör att industriutvecklingen iså föga kommit
konsumtionen till godo. Vad som utvecklaits i Ryssland är framförallt
den tunga industrin, stål- och kolproduktionen,
kommunikationsväsendet, produktionen av elektrisk energi och liknande. Man kan icke äta
tackjärn och elektrisk energi. En betydande del av Rysslands
industriella kapacitet måste vidare ha tagits i anspråk för rustningar.
Rysslands rustningsbudget för 1936 var beräknad till 14,8 miljarder
rubel, det vill säga en sjättedel av nationalinkomsten, och de verkliga
utgifterna anses ha överstigit beräkningarna. För Rysslands
livsmedelsförsörjning måste spannmålsproduktionen och den animala
produktionen ha en avgörande betydelse. Den ryska totalskörden av
spannmål var i genomsnitt 1909—1913 inom det nuvarande ryska
territoriet 74,8 miljoner ton. Under tio år sedan 1925 har
spannmålsproduktionen flertalet år hållit sig under förkrigstidens medeltal.
1933 var totalskörden uppe i 89 miljoner ton, 1934 lika mycket och
1935 94,7 miljoner ton, den största skörd som hittills förekommit.
Men då befolkningen sedan förkrigstiden ökats med ungefär en
fjärdedel, är ökningen av spannmålsproduktionen även för det senaste
och gynnsammaste året icke mer än som kräves för att kompensera
det ökade livsmedelsbehovet. Antalet kor var 1916 30 miljoner, 1935
20 miljoner. Minskningen torde ’Sammanhänga med nedslaktningen
under tvångskollektiviseringen. En reducering alltså med en
tredjedel medan folkmängden ökat med en fjärdedel. Om inte
mjölkmängden per ko har fördubblaits, måste det betyda att den ryska
befolkningens försörjning med mjölk och mejeriprodukter i dag är sämre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
