Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 20 okt. 1937 - Anker, Lot: Stat, samhälle och Gemeinschaft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STAT, SAMHÄLLE OCH
"GEMEINSCH AFT"
Av LOT ANKER.
Den tyske statsteoretikern Lorenz von Stein, en samtida till Marx
odh Engels, hör i många avseenden till dem som blivit glömda —
och här må genast tilläggas, glömda med orätt. Steins vetenskapliga
odh litterära produktion utgör ett ackompanjemang till en historisk
epok under 1800-talet, då staten och samhället utbildade sina
specifikt moderna former, en epok, vars begynnelse och blomstringstid
Stein upplevde, och som i dag synes vara sänkt i graven. Genom
sina social- och statsvetenskapliga forskningar kom han i nära
beröring med det hot mot den samhälleliga ordningen, som låg i
motsatsförhållandet mellan besittande odh egendomslösa. Marx och
Engels ha uttalat sig tämligen respektlöst och ibland med öppet hån
om Stein, men vissa berömda studier över den marxistiska
samhällsteorin ha gett vid handen, att Marx i varje fall mottagit starka
impulser av Stein och att denne bidragit att utveckla hans förståelse
för de moderna klasstriderna odh för politiken.
I sin bok "Der Begriff der Gesellschaft und die soziale Geschichte
der Französischen Revolution bis zum Jahre 1830" — skriven under
ett studiebesök i Paris och utgiven 1849 — fastställer Stein i en
lapidarisk anmärkning, att hans samtids andliga utvecklingsnivå
kännetecknades av att den hade blivit medveten om existensen av
en samhällsordning. Därmed har han på ett mycket programmatiskt
sätt angivit den specifikt sociologiska karaktären av sitt arbete.
Genom studiet av de franska förhållandena ställdes Stein med
oundviklig konsekvens inför problematiken i ett historiskt skede, då
man allmänt börjat tvivla på de bestående sociala förhållandenas
självklarhet. Artikel 16 i 1789 års "Förklaring av de mänskliga
rättigheterna" löd: "Varje samhälle, där de medborgerliga
rättigheterna ej äro tryggade, har ingen författning." Här antyddes redan,
att blotta existensen av en författning utan materiella garantier i
själva samhällsordningen är utan relevans för medborgaren. Stein
kom vidare till insikt om, att det mänskliga samlivet måste ge
upphov till en ständig strid mellan stat och samhälle. Han riktade
därmed — och det ger hans verk dess principiella betydelse —
uppmärksamheten på att det bestående, det vill säga det borgerliga
samhället, latent bär på en kris, och detta vid en tidpunkt, då
borgar-skapet i hans fädernesland höll på att bli den härskande klassen.
Det är viktigt att den samhällsvetenskapliga substansen i Steins bok
har sin utgångspunkt i detta borgerliga samhälle, vars Kategorier
Hegel hade skisserat, Hegel, vars idévärld utgör grundvalen för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
