Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 20 okt. 1937 - Anker, Lot: Stat, samhälle och Gemeinschaft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
492 Lot Anker
Steins forskningar. Den tyske sociologen Hans Freyer — på den
tiden ännu inte någon likriktad nationalsocialist utan en fin, vaken
och kritisk ande — har i sin bok "Soziologie als
Wifklichkeitswissen-schaft’’ (1930) uttryckligen definierat sociologin som en
realveten-skap om den borgerliga samhällskrisen, eftersom det borgerliga
samhället i alla stora sociologiska system — från Saint-Simon och Comte
— värderas negativt, kritiskt och revolutionärt; de kapitalistiska
produktionsmetoderna, människans rotlöshet, upphävandet av de ärftliga
stånden, den av motsatsförhållandet mellan ägande och egendomslösa
behärskade sociala problematiken, proletariatets uppkomst och
slutligen den sociala revolutionens latenta förekomst i det borgerliga
klassamhället äro de utslagsgivande elementen i denna situation.
Freyer vill i det sociologiska tänkandet se "de borgerliga
revolutionernas idémässiga korrelat", ja, han säger uttryckligen, att sociologin
blir en nödvändig vetenskap så snart förhållandet mellan stat och
samhälle blir historiskt problematiskt.
I denna mening kan Steins bok sägas vara ett kompendium för
1800-talets sociologi. Stein framhäver här motsättningen mellan
bourgeoisie och proletariat såsom det viktigaste fenomenet under
1800-talet, han uppfattar industriproletariatet som en specifikt
modern oöh internationell företeelse och ser tydligt sammanhanget
mellan den moderna politiken och den industriella utvecklingen.
Slutligen har han, på ett mycket skarpsinnigt om än i många avseenden
kritikväckande sätt underkastat socialismen och kommunismen en
ingående analys. Hos Lorenz von Stein, som var lärjunge till
fransmannen Saint-Simon och tysken Hegel, framträder tydligt det som
H. Freyer räknar som förtjänst hos den tyska sociologi, som gått
i skola hos Hegel men vuxit förbi honom: medan det borgerliga
samhällets grundstruktur ännu för Hegel var ett evigt och slutgiltigt
tillstånd, uppfattar den nyare sociologin det borgerliga samhället
uteslutande som en dialektisk övergångsform och staten, som för Hegel
redan var den högre syntetiska formen, som en klasstat; d. v. s.
först och främst den tilltagande anhopningen av rikedomar, den
tilltagande försämringen av massornas levnadsförhållanden, den
tillta-gan specialiseringen och mekaniseringen av ar^betet — alla dessa
utvecklingslinjer erkännas som äkta, framåtdrivande, dialektiska
moment. Utan Hegels grundläggande historiefilosofiska tes, enligt
vilken den högre principen för den tidigare, lägre alltid framstår som
något fördärvbringande, något, varigenom den bestående
världens lagar upf^hävas, förnekas, är Steins dialektiska forskningsmetod
otänkbar. Vad Hegel kallar "förnuftets list", som låter det goda
uppstå ur det onda, fattar det onda som den form, vari den
historiska utvecklingens drivkraft framträder; och häri ligger den dubbla
betydelsen, att å ena sidan människans onda egenskaper,
vinningslystnad och härsklystnad, äro hävstänger för såväl feodalismens som
det »borgerliga samhällets historiska utveckling, och å andra sidan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
