Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 20 okt. 1937 - Händelser och spörsmål - Betalningsbalansen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål 507
kvar 136 milj. Därmed ,är man redan över på plus.
Nettofraktinkomster-na tillsammans im-ed kapitalavkastniingen. uppgå till 224 milj. men
importöverskottet var blott 122 milj. Det gör 102 milj. till godo. Men det
är inte slut med de ingåeinide posterna. Turistinkomsiterna utgöra ingen
obetydlig summa. De ha för förra året beräknats till 63 mdlj. eller nära
tio milj. mera än året mästförinnan. Den siffran är givetvis liksom de
flesta av de övriga endast ungefärlig, men det förefaller ju icke
osannolikt, att vi haft åtskilligt större inkomster av utländska turister år 1936
än tidigare. Vi ha ju faktiskt börjat uppmäirksammas ute i världen och
det är många, som vallf;äirdait hit drivna dels av vanligt turistintresisie
och dels av önsikan att lära känna landet av andra skäl. Sedain bör ma;n
kanske från den angivna summan dra vad svenska turister givit ut i
andra länder. Det är inte så lite det heller. Summan har uppskattats
till 52 milj. Det blir i alla fall ett netto om 11 milj. kr.
Vidare har man vad som kallats emigranters gåvor. Den posten’
består dels av egentliga gåvor och dels av s. k. amerikaarv. Å andra^
sidan räknar men meid att emdglranter haft med sig ut omkring 2 milj.
Den summan har i tabellen förts in under övriga poster. Nettot skulle
då bli 12 milj. från denna inkomstkälla, en icke obetydlig summa.
Tillsammans ge de &. k. osynliga posterna ett plusnetto om 255 milj.
Då handelsbalansiens underskott uppgick till 122 milj., återstår alltså
dock ett överskott om 133 milj. Sedain tillkoimma emellertid
guld-rörelserna, Med de stora tillgodoihavanden i utlandet, som vårt land
nu har, har det befunnits lämpligt att placera en del därav i guld,
som antingen förts hem till riksbankens valv eller som ligger kvar i
förvar i utlandet. Vi uppgivas ha fört in guld för netto 208 milj. Den
summan överstiger alltså den nyssi angivna plussumman.
Var ha vi tagit skillnaden ifrån? Ja det handlas också med värdcr
papper länderna emellan. Vi sägas ha exporterat för 132 milj. svenska
värdepapper och för 126 milj. utländska eller tillsammans för 258 milj.
Å andra sidan ha vi också köpt värdepapper från utlandet. Vi skulle
ha köpt för 70 milj. svenska och för 181 milj. utländska värdepapper
eller tillsammajis för 251 milj. Det väger ganska jämnt. Skillnaden
blir baira 7 milj. mellan sålda och köpta värdepapper. Den posten
räcker alltså inte. Dessutom ha vi vis)s.erligen fått in amorteringar å
fordringar i utlandet till ett belopp av 16 milj. och ha ej deltagit i
några utländska emissioner, men main måste äindock ta sin tillflykt till
korttidsplaceringar för att kunna få en förklaring på hur differensen
täckts. Och man får ingen förklaring ändå. Vår utgift för
guldini-förseln borde ju ha täckts av dels skillnaden vid försäljning av
värde-papper och dels förändringarna i korttidsplaceringar, men resultatet
blir det rakt motsatta. Differensen växer i stället för att försvinna.
Dessa korttids placeringar äro givetvis mycket svåra att uppskatta. Folk
spekulerar i valutor, man säkrar sig mot ändringar i växelkurserna,
skjuter på likvider o. s. v. Ingendera siffran som avser ökning" eller
minskning i korttidstillgodohavanden eller ökniing och minskndnig i
korttidsr-skulderna kan därför anses exakt eller ens ungefärligen riktig. Det upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
