Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 20 okt. 1937 - Händelser och spörsmål - Betalningsbalansen - Franska valen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål 508
står en oförklarad skillnad om ej mindre än 111 milj., en skillnad som
givetvis ej skulle hia funnits, om man känt till alla poster tillräckligt noga.
Denna skillnad är f. ö. större än på länge. I fjol lyckades man förklara
allt utom 25 milj. och året dessförinnan; var det ännu bättre, ty då
stannade denna oförklarliga diifferensi vid endast 14 milj. och 1932 var den
bara 7 milj. Det utgör visserligen ingen borgen för att siffrorna äro
rätt uppskattade, att differensen blir liten, ty man kan ju ha räknat fel på
de föregående siffrorna i den riktningen, att skillnaden försvinner, mieu
kommer man fram till en något så när jämn balans är det ju dock
ett tecken på att man sannolikt kalkylerat riktigt.
Hurdan årets: balans kan komma att te sig är ännu för tidigt att
döma om, men efter valutatillgångarna synes det, som om man kunde
räkna med ett fortsatt överskott. De sista måniaderna ha ju också
hände Is bal anse nis^ siffror varit positiva, turistinvasionen stor under sommarbr|
och fraktinkomsterna goda.
Den 10 och 17 oktober ägde val rum till de franska
general- och kantonal råden, dock med undantag för
departementet Seine, d. v. s. staden Paris med förorter. Ge ner al råd en?
ha väl i huvudsak kommunal betydelse och kumia sägasi närmast
motsvara våra landsting, men medlemmarna ingå dessutom i de valkollegier,
som ha att utse den franska första kammaren, senaten, och en viss
politisk betydelse ha de alltså även., fast dessa kollegier omfatta även många
andra medlemmar. Generalråd finnas i varje departement eller län.
Den närmaste underavdelningen utgöres av arrondissemangen och
därunder mellan arrondissemangen och kommunerna har man kantonerna.
Valen där ha ingen rent politisk betydelse men liksom vid de kommunala
valen hos oss framgå partierna vanligen med partikandidater. Generalråden
väljas för sex år med nyval i halva antal depairtement vart tredje år.
Det var alltså i år hälften av departementen som valde. I den andra
hälften valdes kantonalråd. Man fick således därigenom val i hela landet
utom som sagt i Seine. Givetvis förekommer ett stort antal kandidater
om vilka det kan vara svårt att avgöra till vilken grupp de äro att
hänföra. Den av inrikesministeriet gjorda sammanställningen har också
av somliga partier bestritts men är i varje fall den bästa man har
tillgång till och det är den som nedan följts.
Valsystemet är detsamma som det som tillämpas vid valen till
deputeradekammaren. Det är alltså majoritetsval i enmanskretsar med omval
för den händelse ingen kandidat når absolut majoritet i första
valomgången. I andra omgången sker oftast ett samgående mellan
varandra närstående jpartier och i många fall stodo i andra omgången mot
varandra en kandidat från vänsteirn eller folkfronten och en kandidat
från högern. Folkfrontsdisciplinen höll i stort sett, även om enskilda
valmän givetvis i ganska stor utsträckning avveko från de av partiet
utstakade linjerna. Överenskommelsen mellan folkfrontens partier
innebar, att den kandidat från dessa partier, som i första omgången
erhållit högsta röstetalet, skulle stå kvar, men de andra folkfrontspartiernas
Franska valen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
