Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 20 mars 1938 - Bengtsson, Alg.: Aktuella perspektiv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A k Hiella p ersp ek tiv 123
burskap för tanken att den moderna socialpolitiken var ett äkta skott
från det socialistiska trädet. Under de år "Socialismen inför
verkligheten’’ skrevs kan man också med rätta säga att socialpolitiken ’hade
högkonjunktur. Tidens hjul har emellertid sedan dess ej stått alldeles
stilla. Det ekonomiska livet i dag uppvisar till stora delar ett helt nytt
ansikte. Där nyss produktion och marknad kännetecknades av de
fria krafternas spel, där tar i dag organisation, reglering, statligt
inflytande allt fullständigare herraväldet. Och det är ur den
utveckling vilken här försiggår som den nya verklighet växer fram med
vilken socialism och arbetarrörelse nu konfronteras.
Ett av de allra viktigaste avsnitten man här har att räkna med utgör
jordbrukspolitiken. På alla håll tycks man vara enig om att det
betydelsefullaste som uträttats under de senare händelserika åren är
skapandet av den nya ordningen inom jordbruksnäringen. Men vilka
perspektiv öppnar denna politik ur synpunkten att förbereda en
framtida socialistisk ordning för svenskt jordbruk? Ligger den s. a. s.
i linje eller utgöra alla dessa produktion och marknad reglerande
åtgärder den del av 1933 års idéer, vilken socialdemokratin vid första
lägliga tillfälle är beredd att svära sig fri från — för att koppla in
på ett nytt spår? Och i så fall var går denna nya väg? Så långt vi
kunnat iakttaga har den socialdemokratiska debatten^ hittills
förvånansvärt lite sysselsatt sig med dessa frågor. En diskussion om
jordbrukspolitikens långtidsprogram tränger emellertid fram och den
hållning, som nöjer sig med att konstatera att de åtgärder som vidtagits
varit nödvändiga och att ett avskrivande av hela regleringspolitiken
ej kan anses vara aktuell, blir alltmer otillräcklig. Ett fortsatt
varierande av detta tema lämnar i varje fall intet bidrag till idédebatten.
De kombinerade marknads- och prisreglerande åtgärder rörande
jordbrukets huvudprodukter, som genomförts här i landet, satte in i
en situation då det mindre gällde att stegra jordbrukets produktivitet
eller öka landets försörjning med livsmedel utan fastmera ingrepp
till skydd för en stor befolkningsgrupps hela ekonomiska standard.
Detta gav från början politiken en social motivering och ett klart
socialt syfte. Med full rätt har man här talat om en vidgad och
fördjupad socialpolitik. Den som en gång accepterat förkrigstidens
socialpolitiska åtgärder som äkta skott från det socialistiska trädet
kan väl då knappast komma ifrån att tillerkänna den nya politiken
samma socialistiska anor. Han bör göra detta, förefaller det, med
så mydcet större tillfredsställelse som här ägt rum en förskjutning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
