Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 20 mars 1938 - Bengtsson, Alg.: Aktuella perspektiv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124 Alg. Bengtson
i själva grundvalarna för det ekonomiska systemet till vinning för
en hushållning där samhälleliga och sociala intressen äro ledstjärnorna.
Med beaktande av dessa synpunkter borde socialdemokratins riktiga
hållning lätt vara funnen. Någon återgång till den gamla ordningen
kan det ju knappast behöva bli tal om. Lösen acceptera och gå vidare
ger sig själv.
Ingrepp i näringslivet, statliga och andra, äro emellertid företeelser
kända även från andra områden än jordbruket. Från tre håll naggas
vad som ännu finns kvar av s. k. fri företagsamhet. 1) Från
statsmakterna av skilda motiv: behov av ökade inkomster, behov av bättre
och jämnare sysselsättning för arbetskraften, önskan att bättre
utnyttja nationens resurser. 2) Från arbetarnas starka organisationer
som till sitt gamla krav om rimlig andel i arbetets frukter allt
bestämdare göra anspråk på inflytande i företaget för ernående av
större trygghet i anställningen. 3) Från företagarvärldens egna
frivilliga överenskommelser reglerande produktion, pris och marknad.
Från alla tre fronterna ökar trycket oavbrutet. Varje framgång
någondera fronten kan notera sker på bekostnad av den frihet att
gestalta verksamheten efter eget huvud, vilken frihet enskild
företagsamhet dock ägde för inte så länge sen.
Men vad innebär denna utveckling betraktad på längre sikt ? Håller
man verkligen på att bygga ett nytt samhälle? Eller spinner man
trådar till den tvangströja, vilken till sist skall kväva såväl
företagsamhet som välstånd? Eller är det hela endast "kristidsåtgärder"
vidtagna under väntan på återgång till s. k. normala tider? För
en socialistisk idédiskussion föreligga här obestridligen stora vidder
av nytt land tämligen oberörda och i alltför hög grad förbisedda.
Den som söker treva sig fram till ett svar på de uppställda frågorna
bör kanske främst komma ihåg det faktum, att de kraftigaste
ingreppen i näringslivets s. k. frihet bottna i åtgärder vidtagna av
näringsidkarna själva. Genom trust- och kartellbildning, genom
produktionsbegränsning och kontingentering, genom reglering och
uppdelning av marknaderna började storföretagarna redan före 1914
och ännu kraftigare under tiden efter ett dirigerande och
"planhushållande" inom stora delar av näringslivet utan att på minsta sätt
röja betänkligheter inför det kringskärande av enskild rörelsefrihet
och fri konkurrens som här ägde rum. Den reaktion mot ingrepp
i näringslivet, som söker sig fram till aktualitet och så gärna draperar
sig i frihetens och den ekonomiska individualismens utslitna mantel,.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
