Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11, 20 nov. 1938 - Magnússon, Skuli: Islands 20-åriga självständighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Islands 20-åriga självständighet 555
fiska. Man trodde på torsken, och alla livets förhållanden värderades
efter de svängande fiskpriserna. Torsken gjorde också underverk.
Grundade på fisket sköt storindustrin och affärssamhällen upp med
oerhörd fart och landet blev ekonomiskt självständigt på mycket
kort tid.
Detta sätter spår också i det andliga livet. Islänningen, som alltid
varit ett äkta naturbarn, börjar att lovsjunga städernas härlig’het. Man
känner det som något poetiskt och som tecken på självständighet att se
husen staplade på varandra sida vid sida och bli till stad i stället för
att se dem ute i naturens frid med vid utsikt.
Det isländska moderna samhället har byggts upp på mycket kort tid.
Några siffror visa hurudan utvecklingen varit under ett par
generationer. P^ör gott och väl hundra år sedan uppgick Islands export till
omkring 200,000 kr. men 1929, tio år efter det landet blivit
självständigt, var den uppe i 70 milj. kr. Nu är den nere i 50 milj. och det
betyder inte lite för en stat som Island, att denna inkomst gått ned
med en tredjedel på blott åtta år. Islänningarna äro heller icke blinda
för faran och de ha lärt mycket av dessa brytningsår. Den grund de
från början byggde landets ekonomi på var för ensidig. Det snabba
utbyte som fisket gav var för lockande och man blev likgiltig för jorden.
Ett tag sjönk jordbruket därför till ett minimum.
Men islänningarna kasta icke yxan i sjön och tron på landets
produktionsförmåga har icke minskats, tvärtom. I stället för förlorade
marknader för fisken erövras nya och man börjar så smått att bygga
upp även andra näringsgrenar. Vattenfallen tyglas och elektriciteten,
som både lyser och värmer, sparar införseln av kol. Elektriciteten
användes dessutom i fabrikerna, där många av landets produkter
bearbetas till färdigvaror såsom t. ex. ullen, varav man nu gör det
finaste kläde, vilket förut måste införas från utlandet. Även de heta
källorna utnyttjas både för uppvärmning av byarna, såsom
simbassänger och särskilt för trädgårdsodling, där söderns kostbara frukter
såsom vindruvor odlas ända här uppe högt mot norr.
Det synes, som om den tid snart skulle vara inne, då alla samhällets
faktorer arbeta samman till rikets gagn. För ögonblicket har man svårt
för att ena sig. Något nytt håller på att bryta fram. Nya intressen och
en ny livssyn står i motsättning till de gamla och detta kännes bittert
för många, men så har det alltid känts, även om br}’’tningarna och det
oundvikliga sökandet i längden bli fruktbärande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
