Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 12, 23 dec. 1938 - Madsén, Lars: Norska och danska böcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Norska och (lanska böcker 623
gisk ibaikgmnd till hur ’den, berömde iboitanisten helt ovänitat blir en
fjäll världens ropiaire ocli väckare, ihuir hian når fraim till en, sträng
och nådeslös förikunnelise i strid mot bräninyin och laglöshiet, utan
visiar också hur den gråklädde lappräisten når vidare. "Ofte hadde
han hatt som em uklar ianelise om at det var noe isom var galt.
Frei-sen var ikke bare lov og dom. Den var også evangelium". "Det format
isliig mieir og meir som len Isere om, veien tiiil frelise. VekkeliSie til anger
— bekjennelse og tilgivelse — tro og frelse." "Nå hadde han et heilt
budskaip å bsere fram".
Den själshiistoria Miarkussion ger oss är spänniande, inte mindre
spänniande därföir att den. verkar så isianm. Lsestadius id^ealisieras
ingalunda, inga överdrifter heller ifråga om hans motståndare eller om
civilisationens d. v. is. brännvinets ödeläggainde verkan i lapplägren,
varje rad så fylld av inlevelsie att den blir en bit verklighet. Genom
ämnets ^storhet och istlilens kntapphet uppnår han en stark verkan, man
hlir glad av den läsningen. Markuisson förstår folket och
livsbeting-els-erna ii dessas nordliga trakter, man tror honom.
En annan som förstår liapp världen är biskop Bi vind Berggrav. Haii
skriver i "Spenningens land": "Ser jag på samene ut fra deres liv og
livslinnhold og livsform, då er de i sitt slag meget mer fullkomne enn
vi, fordi de er helere, mier adekvate i forhold til livsopgavene, meget
mindre av kulturmosaikk tenn vi. De lever et organiisk liv, hvor vi
lever et mekanisk. Vi har nok en mer mangeartet civilisasjon, men
de hair en meget mer heilst^pt kultur". På sin visita!tionisresa i
lapp-världen får han visserligen en hielt apnan uppfattning om behovet av
frälsininig och botgörelsie än en gång Lseistadius fick, men man. kan
med viss rätt säga, att han skördar, där en gång Lsestadius har sått.
Hans ibok är fängslande, den är ej minst — utan aitt direkt avse det —
ett intelligent och vidsynt diskussionisinlägg i frågan, om kyrkanis
uppgifter i våra dagar.
Jäm^fört mied dessa itvå böcker äro två moderna oisloiromanieir,
Kristian Elsters ’’Helg" och Alexainder Birinckmannis "Den rike mann"
av mindre intresse. Eljeist har Elster ganska skickligt skildrat ett
familjebolags krisdagar under julhelgen, den tid då "vi strir oiss slik
gjennem all maten og aillt ibreninevlnet — for det fattige lille
jesus-barnets skyld". Med den fridfulla helgen som bakgrund få vi de olika
familjemedlemmarnas reagenser inföir hotet av ruinen. Pengarna
räddas, mien familjebainden brista.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
